Från missbruk till musikalisk återkomst: Toni Holgerssons nya kapitel

Södra teatern i Stockholm, december 2025. Toni Holgersson står på scenen med en ny skiva, sju år efter en kaotisk spelning på samma plats då han knappt kunde stämma gitarren och försvann ner i missbruk igen. Nu är han en annan människa – nykter och drogfri, med en stadig närvaro och avslappnat mellansnack.

När Holgersson stampar takten mot scengolvet i öppningslåten ”One trick pony” tar han med publiken genom svängdörrarna till en tillvaro han gått in och ut ur. Texterna är raka, från sprutbyten vid Fridhemsplan till drogernas värme, men också om vanliga drömmar som existerar mitt i misären.

– Även om man missbrukar innehåller ju livet både och. Det är till synes som att man befinner sig i en alternativ subvärld men då och då klarnar man till och har samma behov som alla andra. Sen har man bara ett annat sätt att fylla det där behovet, förklarar Holgersson.

I januari 2026 fyller Toni Holgersson 60 år, och då kommer han ha varit drogfri i 18 månader – hans längsta rena period på 40 år. Samma dag inleder han en vinterturné på Pusterviks scen i Göteborg, ibland solo och ibland tillsammans med musikern Lars Halapi.

Vägen från barndom till missbruk

Tonis mamma var bara 17 år när hon fick honom, och hon gick bort vid 49. Hon kämpade med flera jobb men föll ibland själv in i perioder av depression och festande. Toni började festa med henne redan vid 13 års ålder, när han upptäckte hur alkoholen öppnade hans värld.

I låten ”Melodi från Södertälje Södra” beskriver han sin resa ”från barnpsyk till behandlingshem, häkten och scener”. Men Holgersson skyller inte på sin mamma eller någon annan för att han vände sig till droger. Han tar avstånd från själva ordet ”missbruk”.

– Jag hittade något som jag inte ville vara utan. Första gången man dricker och upplever det som ett himla lyft, då börjar man ju inte missbruka. Såna ord kommer sen. Det är väl ingen som skulle välja att missbruka, utan man väljer en upplevelse. Sen är det inbyggt i det att man kan skjuta på konsekvenserna.

På frågan om hur han överlevt när så många av hans bekanta slutat eller dött, svarar han:
– Jag har försökt undvika de värsta riskerna. Jag har alltid varit ute efter en förhöjning av livet. Jag har inte velat släcka det.

Musikens kraft och återkomst

Trots perioderna av missbruk har musiken alltid återkommit till Holgersson. Hans texter är tidlösa, som ”Nån att hålla om”, en drygt 30-årig nationalsång för ensamstående föräldrar som ”bygger en pyramid av barnskrik och gnäll”.

– Det är väl för att livet är väldigt generöst. Jag tänker på bibelcitatet: ”Knacka på dörren och dörren ska öppnas.” Jag är medveten om att det inte är så för alla, människor drabbas av orättvisa saker, men för min del så har musiken kommit tillbaka varje gång jag har klivit av.

I början av 1990-talet var Toni Holgersson i centrum av svensk musikscen. När skivan ”Blå andetag” släpptes 1993 var planerna stora – han skulle upp på samma nivå som Ulf Lundell och Peter LeMarc. ”Bilder från Washington Square” blev en stor radiohit, men Holgersson hade hoppats på mer.

– När vi hade gjort skivan var jag helt blown away själv. Jag trodde att folk skulle ramla av stolarna, men den togs inte emot så.

Under nästa skivinspelning orkade han inte ännu en avgiftning. Han stannade ”på”. Titeln ”Lyckliga slut” var en grimas. Det skulle ta elva år innan uppföljaren ”Tecken på liv” kom.

Lisa Ekdahl och den delade musikhistorien

Ett viktigt kapitel i svensk musikhistoria började med att Toni Holgersson bjöd in en tjejkompis att köra på ”Blå andetag”. Han hade fastnat för hennes utstrålning när han cyklade förbi ett konditori i Södertälje i slutet av 80-talet. I studion kände båda att hennes röst inte passade för körsång, men hon berättade att hon skrivit egna låtar.

Den tjejen var Lisa Ekdahl, och resten är musikhistoria.

Under spelningen på Södra teatern välkomnar Toni Holgersson in Lisa Ekdahl på scenen. De sjunger hans tolkning av Cornelis Vreeswijk-dikten ”Jag smakade på döden en dag” och publiken torkar sina ögon.

– Toni var en riktig dörröppnare. Jag tror inte att någon annan hade så stor inverkan på min karriär tidigt. Någon måste vara där så att man hamnar på rätt plats och han var det, säger Ekdahl efter spelningen.

På Instagram beskriver hon honom senare som ”allas magiker och mitt ljus som tände låtskrivar-gnistan”.

Vägen ut ur missbruket

I början av 2024 kom ett oväntat samtal från Finland som skulle förändra allt. Han blev inbjuden till en spelning, och trots att han var i dåligt skick, tog han sig dit, spelade, och blev kvar på arrangörernas gård. Där blev han drogfri.

– Ända sedan de ringde hade jag fått för mig att det var en chans till förändring. När jag kom dit var det som att jag ramlade ur missbruket och ekorrhjulet jag var i. Jag behövde inte ta i utan äntligen var det som att det öppnades en dörr.

Folk som arbetar med Toni Holgersson, känner eller är släkt med honom säger samma sak – de hoppas att han håller sig ren, men de vågar inte förvänta sig mer än så.

– Det tyder väl på intelligens, säger han med ett skratt. Nej, men det begriper jag verkligen. Men om jag bara gör det jag ska så jobbar ju tiden för mig och som en bonus kommer relationer med människor kunna växa till.

Under 2026 planerar han att spela och träffa sin publik så mycket det går, i hopp om att det kreativa tåget ska komma med uppslag till nya låtar. För Toni Holgersson känns nästa avgång närmare än på länge.