Kampen om Grönland: Nätverksstatens hot mot demokratin
I skuggan av Donald Trumps utspel om att köpa Grönland döljer sig en betydligt mer omfattande och oroväckande utveckling. Medan många avfärdar presidentens intresse som ett uttryck för hans personliga nycker eller ett försök att avleda uppmärksamheten från kontroverser, finns det starkare krafter i bakgrunden med långt mer radikala ambitioner.
Sedan 2019 har bolaget Pronomos Capital arbetat med att förverkliga Silicon Valleys vision om så kallade nätverksstater – samhällen styrda som företag med en enväldig VD vid rodret. Med kryptovalutor, mikrokärnreaktorer, avancerad AI-övervakning och minimal reglering av medicinska experiment representerar dessa platser en utopi för techbranschen men en dystopi för allmänheten.
Pronomos främsta finansiär är techmiljardären Peter Thiel, en öppet antidemokratisk gestalt som även agerat mecenat åt Curtis Yarvin (alias Mencius Moldbug) och nuvarande vicepresidenten JD Vance. En annan nyckelperson i kretsen är Ken Howery, Thiels gamla studiekamrat och medgrundare till Paypal, som Trump utsåg till USA:s ambassadör i Danmark.
Denna inflytelserika grupp har länge haft ögonen på Grönland. Särskilt bolaget Praxis, som beskriver sig som ”världens första nätverksstat” och som tidigt fick stöd från Pronomos, har visat tydligt intresse. Redan 2024 reste Praxis unga VD till Nuuk med intentionen att ”köpa Grönland”, vilket han beskrev som ”en av de sista utposterna på jorden”. Enligt företagets hemsida är deras yttersta syfte att förverkliga ”vårt slutgiltiga öde av ett liv bland stjärnorna”.
I svensk nyhetsrapportering har fokus främst legat på techindustrins intresse för Grönlands mineraltillgångar, medan de bakomliggande ideologiska ambitionerna hamnat i skymundan. Praxis uttalade mål att ”bygga en mytisk stad” har närmast framställts som en kuriositet, när det i själva verket representerar något långt mer oroväckande.
Det verkliga problemet är inte bara techoligarkernas oerhörda förmögenheter och girighet – även om dessa aspekter är problematiska nog. Det allvarligaste är vad dessa resurser används till att förverkliga: visioner som går långt bortom traditionella ekonomiska motsättningar mellan höger och vänster.
Både Yarvin och Thiel började sin bana som libertarianer, men har sedan dess förflyttat sig ideologiskt. Numera prioriterar de ordning och styrka, även hos staten. Deras mål liknar inte den minimala nattväktarstat som beskrivs av Robert Nozick, utan snarare en digital version av Thomas Hobbes Leviathan – en monstermetafor för absolut monarki.
Ett praktiskt exempel på denna vision är ICE (USA:s migrations- och tullmyndighet) och dess brutala agerande i Minneapolis. Infrastrukturen kommer direkt från Thiels AI-bolag Palantir – samma företag vars analytiker bjudits in till Sverige för att ta del av den svenska polisens datainsamling.
Nätverksstaten är således inte bara ett oskyldigt samhällsexperiment. Den utesluter demokratiska val och åsiktsmångfald. Enligt riskkapitalisten Balaji Srinivasan, en av rörelsens förgrundsgestalter, ska alla medborgare dela samma ”moraliska innovation” – det vill säga brinna för samma sak.
För Praxis handlar denna moraliska innovation om att ”återupprätta den västerländska civilisationen”. Detta skapar en allians mellan techfuturister och reaktionära kristna som anser att civilisationen befinner sig i förfall. I Appalacherna finns redan Highland Rim, den första kristna nätverksstaten, dit kristna nationalister flytt från vad de ser som ”wokeism” i storstäderna. Deras vision inkluderar bland annat avskaffad rösträtt för kvinnor.
Nätverksstaten förenar således det mörkaste från medeltiden med det kyligaste från modern teknik. Thiel har i sina skrifter uttryckt förakt för upplysningen, som han menar endast varit en ”intellektuell dvala”.
Striden om Grönland handlar därför inte bara om naturresurser eller geopolitisk positionering. Den är en del av en större ideologisk kamp där demokratins grundläggande principer står på spel mot krafter som drömmer om ett teknokratiskt samhälle frikopplat från folkligt inflytande och upplysningsideal.














10 kommentarer
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Ledare might help margins if metals stay firm.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Production mix shifting toward Ledare might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Interesting update on Gina Gustavsson: Det finns större planer för Grönland än de Trump pratar om. Curious how the grades will trend next quarter.