Bibliska referenser och profetior färgar amerikansk politik

I en tid då politisk polarisering präglar USA har religiösa tolkningar och bibliska profetior fått ett oväntat uppsving inom Maga-rörelsen. Det som en gång var ett politiskt fenomen kring Donald Trump har nu utvecklats till en komplex intern strid med religiösa undertoner som påverkar både amerikansk inrikes- och utrikespolitik.

Under våren har en tydlig splittring uppstått inom den högerradikala Maga-rörelsen. Profiler som Steve Bannon, Tucker Carlson och kongressledamoten Marjorie Taylor Greene har intagit en allt mer kritisk hållning gentemot Trump. De riktar sig framförallt mot yngre Maga-väljare och har antagit en starkt antiisraelisk, ibland till och med antisemitisk, hållning.

På andra sidan denna interna konflikt står personer som Trumps tidigare Israelambassadör Mike Huckabee och senatorn Ted Cruz. Båda beskriver sig som ”kristna sionister” – en religiös övertygelse att dagens Israel uppfyller bibliska profetior. Detta blev särskilt tydligt när Tucker Carlson i en intervju frågade Huckabee om hur han ser på Guds löfte till Abraham om att ge honom och hans ättlingar landet mellan Nilen och Eufrat.

”Det vore okej om de tog allt,” svarade Huckabee om Israel, innan han tillade att landet inte har sådana territoriella ambitioner. Den forne baptistpastorn Huckabees tolkning av Bibeln delas av många evangelikala kristna i USA, en väljargrupp som länge utgjort en betydande del av Trumps politiska bas.

Men det stannar inte vid Första Mosebok. Evangelikala rörelser som New Apostolic Reformation har genom inflytelserika ”profeter” som Lance Wallnau identifierat Iran som det bibliska Magog. Enligt denna tolkning är konflikten mellan USA/Israel och Iran ett tecken på apokalypsen och Jesu återkomst. Kyrkohistorikern Joel Halldorf har påpekat att dessa grupper ser Trumps konfrontation med Iran som ett heligt krig som följer ”Guds manus”.

Oroväckande rapporter visar att dessa tolkningar inte bara stannar i religiösa kretsar. Cirka 200 amerikanska soldater har uppgett att deras befäl talar om konflikten med Iran i apokalyptiska termer, som ett led i Guds plan inför Harmagedon och Jesu återkomst.

En central figur i denna utveckling är Pete Hegseth, USA:s nya försvarsminister, vars extrema religiösa övertygelser tidigare ofta hamnat i skuggan av anklagelser om sexövergrepp och alkoholism. Hegseth, tidigare en profil på Fox News, har genomgått en religiös pånyttfödelse och beskrivs nu som en fundamentalist med våldstendenser.

Hans kropp är täckt av korsfarartatueringar med symboler som Jerusalemkorset och frasen ”Deus vult” (Gud vill det). Hegseth tillhör en extrem evangelikal rörelse vars grundare Doug Wilson nyligen höll bönemöte i Pentagon. Wilson är känd för kontroversiella ställningstaganden, inklusive motstånd mot kvinnlig rösträtt och teologiska försvar av slaveriet.

Wilsons vision om USA är en nation där endast kristna får inneha offentliga ämbeten och öppet visa sin tro – och även då är han fientligt inställd till katoliker. Detta väcker frågor om var vicepresidenten JD Vance, som konverterat till katolicismen och är gift med en hindu, står i denna interna Maga-konflikt. Hittills har Vance varit anmärkningsvärt tyst i frågan.

Dessa teologiska strömningar är avgörande för att förstå USA:s politiska framtid och landets påverkan på omvärlden. När religiösa tolkningar av bibliska profetior blir styrande för utrikespolitiska beslut och militära strategier får det konsekvenser långt utanför USA:s gränser.

Särskilt oroväckande är risken att religiös fundamentalism kan riktas inåt mot delar av den amerikanska befolkningen. Med företag som Peter Thiels Palantir, uppkallat efter övervakningsutrustning i Tolkiens ”Sagan om ringen”, som expanderar sin verksamhet inom militär och polisväsende i både USA och andra länder, finns en reell risk för en farlig sammansmältning av religiös extremism och teknologisk övervakning.

Utvecklingen visar hur gamla religiösa texter och profetior fått en förnyad och konkret betydelse i en av världens mäktigaste nationer, med potentiellt omvälvande konsekvenser för såväl inrikes- som utrikespolitik.

Dela.

12 kommentarer

Leave A Reply