Det pågår en utredning för att ta fram en officiell svensk kulturkanon, ledd av Lars Trägårdh. Det är dock tydligt att utredningen inte enbart fokuserar på svenska kulturelement, utan också lutar sig mot internationella perspektiv. Under tiden har Skolverket och Kulturrådet, lite i skymundan, börjat arbeta på något av stort värde: en läslista med rekommenderade verk för barn och unga. Denna lista, som föreslagits av lärare och skolbibliotekarier, innehåller 251 verk som sträcker sig över olika åldrar, från förskola till gymnasium. Genom att presentera dessa listor försöker man på sikt stimulera läsande bland yngre generationer och främja en djupare förståelse för litteraturens betydelse.
En centralt problematiserad aspekt i rapporterna är det minskade intresset för läsning bland barn och unga. Istället för att kritisera det moderna medieanvändandet, pekar dokumentet på bristen på tid och resurser för läsning och litteraturdiskussioner redan i förskolan. Detta leder till en ojämlik tillgång till böcker och utbildade skolbibliotekarier, vilket ytterligare hindrar en god läs- och verktygsutveckling. Det blir tydligt att det inte räcker med bara läslistorna för att vända trenden; det behövs mer resurser, såsom ekonomisk support till skolor för bokinköp.
Trots dessa utmaningar erbjuder läslistorna en potential och ett viktigt verktyg för lärare att hjälpa barn och unga att utforska litteraturens värld. Listorna är frivilliga att använda men är fyllda med fantastiska titlar som inspirerar till läsning. Det är också värt att notera att den nuvarande synen på läsning, som ofta instrumentellt fokuserar på nyttan av böcker för att främja olika samhälleliga värderingar eller arbetsmarknadskompetens, utmanas av citatet från Lennart Hellsing: ”All pedagogisk konst är dålig konst – och all god konst är pedagogisk.” Detta perspektiv föreslår att litteraturen bör upplevas för sin inneboende skönhet och betydelse snarare än enbart för dess användbarhet.
Listorna erbjuder något för alla som känner barn eller unga, och kan lätt bli en perfekt och tankeväckande present istället för mer traditionella gåvor, såsom prylar som ”årets julklapp.” Att ge en bok innebär att man erbjuder en möjlighet till motivering och reflektion, något som får stora konsekvenser för en individs utveckling och förståelse av världen. Genom att uppmuntra till läsande och utpekande av fina verk kan både barn och vuxna upptäcka den gåva litteraturen är.
I sammanhanget av läslistorna kan vi notera några specifika titlar som föreslagits för olika åldersgrupper. För de yngsta, 0–3 år, finns till exempel Anna-Klara Tidholms ”Knacka på!” och för åldern 3–6 år rekommenderas Maurice Sendaks ”Till vildingarnas land.” Även för äldre barn finns beprövade klassiker som Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta” för lågstadiet och Ursula K. Le Guins ”Trollkarlen från Övärlden” för högstadiet. Genom att återintroducera dessa kända verk till den nya generationen kan vi bara hoppas på en ökad nyfikenhet och glädje för att läsa och utforska litteraturens fantastiska värld.
Avslutningsvis är perspektivet kring läsande och litteratur allt annat än statiskt. Genom denna läslista skapas inte bara en möjlighet för elever att nå litteraturhistoriska verk utan också ett sätt att återupptäckta och omformulera betydelsen av läsning i skolmiljön. Det finns, som rapporten påpekar, en stor potential att förändra hur barn och unga upplever litteratur och inrätta dess roll i utbildningssystemet. Men för att verkligen nå framgång och på sikt stödja kulturkanonens arbete behöver vi både tid och resurser, så att nästa generation kan växa upp med kärlek till böcker och läsande.
