Isobel Hadley-Kamptz: I Trumps USA viftas domare som försöker upprätthålla lagen undan som terrorkramare

I slutet av förra veckan talade Donald Trump till den amerikanska militären och förklarade att han ville sätta in soldater mot vad han beskriver som ”fienden ibland oss”. Enligt presidenten ska amerikanska städer bli nya träningsplatser för militären.

Detta uttalande står i direkt strid med den amerikanska konstitutionen, men det hindrade inte Trump från att under helgen beordra Oregons nationalgarde till Portland, en stad han beskrivit som en ”krigszon”. Märkligt nog har lokala medier inte kunnat bekräfta några större oroligheter i staden, och de videoklipp som cirkulerar på sociala medier verkar vara flera år gamla.

En federal domare, som ironiskt nog utsetts av Trump själv, slog fast att administrationens beskrivning av situationen i Portland saknade faktagrund. Domaren blockerade därför beslutet att sätta in nationalgardet med motiveringen: ”Det här är ett land med konstitutionell lag, inte militärt undantagstillstånd.”

Reaktionen från Trumps innersta krets var skarp. Stephen Miller, en av presidentens närmaste rådgivare, anklagade domaren för att försvara terrorism och hävdade att domslutet var ett försök till ”juridisk statskupp”. Trump försökte sedan kringgå beslutet genom att i stället beordra nationalgarden från Kalifornien och Texas till Portland. Domaren utvidgade då sitt beslut till att gälla även dessa enheter och påpekade att presidenten gjorde sig skyldig till domstolstrots.

Denna händelse är inte isolerad. För bara en månad sedan förklarade en annan domare i Kalifornien att Trumps användning av militären i delstaten under sommaren stred mot lagen. Enligt amerikansk lag är det förbjudet att använda soldater för polisiära ändamål – en begränsning som presidenten konsekvent ignorerar.

Konflikten har även spridits till Chicago, dit nationalgardet från Texas har skickats mot den uttryckliga viljan hos både stadens borgmästare och delstatens guvernör JB Pritzker. Guvernören har inte varit försiktig med orden och kallar situationen rakt ut för ”Trumps invasion”.

Det finns tecken som tyder på att de federala migrationspoliser som redan skickats till demokratiskt styrda städer aktivt försöker provocera fram våldsamma situationer för att legitimera militär närvaro. Ett särskilt upprörande exempel ägde rum i Chicago, där små barn under ett nattligt tillslag mot ett bostadshus tvingades in i omarkerade bilar och handfängslades, separerade från sina föräldrar. Dessutom har migrationspolisen vid upprepade tillfällen attackerat fredliga demonstranter.

Hittills tycks dessa provokationer inte ha lett till den önskade eskalationen. Men Trump framstår som så angelägen om att sätta in militären mot sina politiska motståndare att han fortsätter ändå, samtidigt som han avfärdar domare som försöker upprätthålla lagen som sympatisörer med terrorism.

Händelseutvecklingen speglar en djupnande konstitutionell kris i USA där presidentens maktutövning alltmer utmanar grundläggande principer i rättsstaten. Särskilt oroande är militariseringen av inrikespolitiska konflikter och den öppna misstron mot domstolsväsendet, även när domarna i fråga utsetts av Trump själv.

Samtidigt väcker situationen frågor om hur långt presidenten är beredd att gå för att konsolidera sin makt. Användningen av nationalgarde och migrationspolis mot amerikanska medborgare, i strid med lokala myndigheters vilja och domstolsbeslut, representerar en farlig utveckling för demokratin i USA.