Även i Sverige tar kvinnor det överlägset största ansvaret för att alla ska få en fin jul, visar nya trender inom familjelivet som fortsätter att följa traditionella mönster trots flera decennier av jämställdhetsarbete.
Nya undersökningar pekar på att den så kallade mentala bördan kring julförberedelser – allt från planering av julklappar, matinköp, julstädning till dekorationer – fortfarande till övervägande del hamnar på kvinnors axlar, även i familjer där båda parter förvärvsarbetar i samma utsträckning.
En färsk studie från Statistiska Centralbyrån visar att kvinnor i genomsnitt lägger 15 timmar mer än män på julförberedelser under december månad. Detta inkluderar tid för inköp, matlagning, paketinslagning och planering av sociala aktiviteter.
– Det handlar inte bara om den faktiska tiden som läggs på uppgifterna, utan också om det mentala arbetet att komma ihåg, planera och koordinera allt som behöver göras, säger Maria Lindberg, forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet.
Trenden är särskilt tydlig i barnfamiljer, där mammor i regel tar huvudansvar för att upprätthålla traditioner och skapa julstämning. Pappor tenderar att delta mer i specifika, avgränsade uppgifter som att hämta julgran eller montera belysning utomhus.
Det ojämlika fördelandet av julbestyr speglar ett större mönster i samhället. Trots att Sverige internationellt sett betraktas som ett föregångsland gällande jämställdhet, visar tidsanvändningsstudier att kvinnor fortfarande utför mer hushållsarbete överlag.
Emma Karlsson, familjeterapeut och författare till boken ”Vardagsjämställdhet”, ser julen som en period då ojämlikheter i hemmet blir särskilt tydliga.
– Julen är en högtid som många investerar mycket känslor i. Det skapar en hög press på att allt ska bli perfekt, och denna press faller ofta på kvinnor som förväntas vara traditionsbärare, säger Karlsson.
Undersökningar från Försäkringskassan visar också att uttag av föräldradagar under julperioden är ojämnt fördelat. Kvinnor tar ut signifikant fler dagar kring jul och nyår för att hantera logistiken runt helgerna.
Men det finns tecken på förändring bland yngre generationer. I familjer där båda parter är under 35 år visar statistiken en jämnare fördelning av julförberedelserna, även om skillnader fortfarande består.
Ett nytt fenomen som uppmärksammats är den så kallade ”julstressen”, som drabbar främst kvinnor i åldern 30-50 år. Enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten uppger 68 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp att de känner förhöjd stressnivå inför julen, jämfört med 42 procent av männen.
– Det är anmärkningsvärt att julhelgen, som ska vara en tid för återhämtning och gemenskap, istället blir en stressfaktor för många, särskilt kvinnor, säger Helena Bergström, psykolog specialiserad på stress och utbrändhet.
Flera samhällsdebattörer har lyft frågan om att män behöver ta större ansvar för julförberedelserna. Bland annat har sociala mediakampanjer som #jämställdjul och #deladejultips fått spridning, där föräldrar uppmuntras att fördela julbestyr mer jämlikt.
Jämställdhetsmyndigheten har nyligen publicerat en rapport med rekommendationer för en mer balanserad arbetsfördelning under helgerna. Myndighetens generaldirektör Lena Sjöberg uppmanar till reflektion kring invanda mönster:
– Traditionella könsroller blir extra tydliga under högtider. Att aktivt diskutera och fördela ansvar i familjen är ett konkret sätt att bidra till ett mer jämställt samhälle, även under julen, säger hon.
Forskare på området menar att en mer jämlik fördelning av julbestyren inte bara skulle minska kvinnors stress utan också berika mäns relation till högtiden genom ökat deltagande i förberedelser och traditioner.
Samtidigt visar undersökningar att många familjer har svårt att bryta invanda mönster, och att förväntningar från släkt och omgivning ofta förstärker traditionella könsroller under julen.
– Förändring börjar i det lilla. Att konkret dela upp ansvaret för julens olika bestyr kan vara en bra början för par som vill skapa en mer jämlik högtid, avslutar familjeterapeuten Emma Karlsson.
12 kommentarer
Det är lätt att ta traditioner för givet, men började man tänka nytt skulle kanske fler män engagera sig.
Det här är viktigt att lyfta. Att kvinnor fortfarande har större andel av den mentala bördan är problematiskt och måste dagdagas.
Det är hela tiden samma sak där traditioner tar över önskad förändring.
Jag undrar hur långt det skulle gå om fler män tog initiativet att delvis ta ansvar för julen?
Det förekommer mer och mer, men traditioner låter sig ofta inte lätta förändra.
Vissa gör det redan, men det är fortfarande inte normen.
Julen blir en tur att festen är klar, men jag ser gärna en mer jämn fördelning av tiden mellan makarna.
Det verkar som om det är just under julen som objection främst märks. Vanligtvis i vardagen är balansen bättre mellan makarna.
Intressant artikel. Det verkar som om många av traditionerna fortfarande är svåra att ändra på, trots vad vi kanske tror om jämställdhet.
Även jag har märkt att jag i praktiken fått det största ansvaret, trots att vi båda är lika involverade i vardagen.
En bra påminnelse om hur viktigt det är att ha tydliga och öppna samtal om jämställdhet även i vardagliga situationer.
Just det varför vi behöver fler artiklar som den här.