Isobel Hadley-Kamptz: Vilken otur – ännu en sverigedemokrat försvarar Putin!

Under onsdagen uppmärksammades ett fall där en sverigedemokratisk politiker delade information som senare visade sig ha kopplingar till ryska påverkanskampanjer. Händelsen väcker frågor om relationen mellan vissa politiska grupperingar i Sverige och spridningen av utländsk propaganda.

Fenomenet med politiker som sprider desinformation är inte nytt, men experter ser ett oroande mönster där vissa partier tycks mer mottagliga för denna typ av påverkan. Detta sker i en tid då europeiska säkerhetstjänster varnar för ökade ryska försök att påverka den politiska diskussionen i väst.

Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, har i tidigare uttalanden pekat på hur ryska påverkansoperationer ofta riktas mot grupper som redan har en skeptisk hållning till etablerade medier och institutioner.

”Det handlar om att förstärka redan existerande skiljelinjer i samhället. Man behöver inte skapa nya konflikter, bara göda dem som redan finns,” förklarade Ranstorp i en intervju tidigare i år.

Säkerhetspolisen har under de senaste åren intensifierat sitt arbete mot utländsk informationspåverkan. I sin senaste årsrapport konstaterar myndigheten att Ryssland är särskilt aktivt i att försöka påverka svensk politik och opinion, inte minst i frågor som rör Sveriges medlemskap i Nato och relationerna till andra västländer.

Informationspåverkan sker ofta genom subtila metoder där en blandning av sanna och falska uppgifter sprids via sociala medier och alternativa nyhetssajter. Målet är att så tvivel och skapa förvirring snarare än att direkt övertyga, enligt experter på området.

När det gäller frågan om varför just vissa politiska grupperingar oftare tycks sprida denna typ av information, pekar forskare på flera faktorer. En av dessa är ideologisk samklang i vissa frågor, som en kritisk hållning till EU, invandring eller vad som uppfattas som liberala värderingar.

Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen, har tidigare förklarat att främmande makt ofta försöker utnyttja demokratins sårbarheter:

”I ett öppet samhälle med yttrandefrihet och fri debatt finns alltid möjligheten att påverka. Det som är vår styrka blir också vår akilleshäl när aktörer med onda avsikter försöker utnyttja det.”

Fenomenet är inte unikt för Sverige. I flera europeiska länder har liknande mönster observerats där partier på främst högerkanten återkommande delar narrativ som överensstämmer med rysk utrikespolitisk agenda. Dessa samband har varit föremål för flera forskningsprojekt vid bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det är dock viktigt att poängtera att det inte nödvändigtvis handlar om medveten koordinering, utan ofta om omedveten spridning av information som passar in i den egna världsbilden. När informationen bekräftar redan existerande övertygelser blir källkritiken ofta lidande.

Statsvetaren Ann-Cathrine Jungar vid Södertörns högskola menar att fenomenet behöver studeras noggrant:

”Det här är ett komplext område där vi behöver förstå både de psykologiska och politiska mekanismerna. Varför vissa budskap får större genomslag i vissa grupper handlar lika mycket om mottagarens predispositioner som om avsändarens skicklighet.”

Frågan aktualiserar behovet av ökad medvetenhet kring informationspåverkan i det svenska samhället. Myndigheten för psykologiskt försvar, som etablerades 2022, arbetar aktivt med att identifiera och motverka desinformation riktad mot Sverige.

Medieanalytiker betonar också medborgarnas eget ansvar att granska information kritiskt, särskilt när den kommer från politiker och andra opinionsbildare. Att kontrollera källor, söka information från flera håll och vara medveten om sina egna förutfattade meningar blir allt viktigare i dagens medielandskap.

När valrörelsen inför EU-valet nu intensifieras förväntas frågorna om utländsk påverkan och informationssäkerhet få ökad uppmärksamhet. Samtidigt måste debatten balanseras mot grundläggande demokratiska principer om yttrandefrihet och öppen politisk diskussion.