Biståndsminskningar på global nivå får allvarliga konsekvenser

Det fjärde adventsljuset är sedan flera dagar tänt. Risgrynsgröten puttrar på spisen och de flesta julklapparna ligger redan inslagna under granen. Men bakom julfriden döljer sig en oroande utveckling på den internationella arenan.

2025 har varit ett ekonomiskt utmanande år. Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur och begreppet ”kostnadskris” har blivit ett återkommande uttryck i den politiska debatten. Det försämrade säkerhetsläget i världen har samtidigt tvingat många länder att öka försvarsutgifterna, vilket i sin tur har satt press på de offentliga finanserna.

I denna kontext har många industrialiserade länder valt att skära ner kraftigt på biståndsbudgetarna. Vissa regeringar har gjort detta av rent ekonomiska skäl, medan andra, som USA under Donald Trumps ledning, har agerat med tydliga ideologiska motiv. USA:s biståndsorgan USAID har i princip nedmonterats, med allvarliga konsekvenser för det globala utvecklingsarbetet.

Sverige har följt samma mönster. Biståndsminister Benjamin Dousa (M) uttryckte nyligen att nedskärningarna inte var beslut som fattades ”med stor glädje”, men regeringen har samtidigt tydligt prioriterat det man kallar ”svenska intressen”. Detta har bland annat inneburit att bistånd till Somalia har omfördelats från demokratifrämjande organisationer till premiärministerns kansli, med fokus på återvändande och utvisningar.

Särskilt allvarlig är situationen inom tre områden. Global hälsa har drabbats hårt av de amerikanska nedskärningarna. Världshälsoorganisationen uppskattar att resurserna för att bekämpa hiv/aids har minskat med 30-40 procent jämfört med 2023. Miljontals människor riskerar att drabbas som följd av denna utveckling.

Organisationer som UNAIDS, amfAR (The Foundation for Aids Research) och Läkare utan gränser arbetar intensivt för att motverka denna negativa trend. De fokuserar på allt från direkt behandling till forskning och prevention, men med kraftigt minskade resurser.

Flyktingsituationen i världen är också kritisk. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har över 117 miljoner människor tvingats lämna sina hem på grund av krig, konflikter eller förföljelse. Organisationen varnade redan i somras för att 11 miljoner flyktingar riskerar att förlora livsviktigt humanitärt stöd på grund av minskade biståndsbudgetar. I Sudan är läget särskilt allvarligt där sex av tio internflyktingar saknar tak över huvudet.

Utöver UNHCR arbetar flera andra organisationer med att hjälpa människor på flykt, däribland Röda korset och International Rescue Committee. I Sverige finns organisationer som Asylrättscentrum som kämpar för flyktingars rättigheter.

Den tredje kritiska punkten rör demokrati och mänskliga rättigheter. Forskningsinstitutet V-dem har konstaterat att världen befinner sig i en kvartssekel lång period av demokratisk tillbakagång. Just organisationer som arbetar med demokratifrågor, mänskliga rättigheter och civilsamhällets utveckling har drabbats hårdast av de svenska biståndsnedskärningarna.

Bland de organisationer som fortsätter att kämpa för mänskliga fri- och rättigheter finns Amnesty, Human Rights Watch och Civil Rights Defenders. Svenska Kyrkans biståndsorganisation Act och Diakonia samarbetar med biståndsmyndigheten Sida inom detta område.

Trots att enskilda medborgare aldrig kan kompensera fullt ut för politiska beslut på nationell nivå, finns det fortfarande möjlighet för individer att göra skillnad. Genom att stödja organisationer som arbetar med global hälsa, flyktinghjälp eller demokratifrågor kan var och en bidra till att lindra konsekvenserna av de kraftiga biståndsnedskärningarna.

I en tid där julklappsinköpen fortfarande pågår för fullt kan en gåva till någon av dessa organisationer vara ett meningsfullt alternativ – ett sätt att tända ett ljus i ett alltmer komplicerat globalt landskap där de mest utsatta riskerar att hamna i ännu djupare mörker.