Ledare: De har en prestigeutbildning – men jobben försvinner

I det nya arbetslivet med AI som kollega

Janet Fenstra, 52 år, arbetade tidigare som redaktör vid Malmö universitet där hon förbättrade akademiska texter innan de skickades till internationella publikationer. Med växande oro insåg hon att artificiell intelligens snart skulle kunna ta över hennes arbetsuppgifter. Hon valde att ställa om karriären och arbetar nu som bagare på ett kafé, rapporterar The Guardian.

Fenstras situation speglar en växande trend på arbetsmarknaden. Den traditionella bilden av AI:s påverkan handlar ofta om hur teknologin kommer att ersätta arbetskraft, och det finns en betydande sanning i detta perspektiv. Stora strukturreformer väntar, som kommer att kräva omfattande vidareutbildningsinsatser, arbetsmarknadsåtgärder och en välfungerande a-kassa.

Den typ av effektivisering som tidigare främst påverkade fabriksarbetare och jordbrukssektorn, drabbar nu plötsligt också många tjänstemannayrken. Utvecklingen sker i ett tempo som få hade förutspått för bara några år sedan.

Särskilt utsatta är instegsjobb för nyutexaminerade. En studie från Stanford visar att AI redan har minskat ungdomars sysselsättningsgrad i USA med upp till 16 procent. Detta skapar en initial chock för nyexaminerade som tagit högskoleutbildningar och CSN-lån i förväntan på att få jobb, men som i stället möter en arbetsmarknad med färre möjligheter.

Erik Brynjolfsson, professorn bakom Stanfordstudien, förklarade nyligen i Svenska Dagbladet att ”företagens traditionella kompetenspyramid håller på att bli en diamant, där basen försvinner”. Detta skapar en paradoxal situation: Hur ska man få arbetserfarenhet om de tillgängliga jobben kräver tidigare erfarenhet? Och hur ska arbetsgivare hitta erfarna kandidater när de samtidigt effektiviserat bort möjligheterna att få den nödvändiga erfarenheten?

För att hantera denna utmaning föreslår Brynjolfsson att företag investerar mer i utbildning för juniora anställda. ”Det är dyrare, men nödvändigt”, menar han. Samtidigt rekommenderar bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige i en rapport att vägen framåt är ”sänkta arbetsgivaravgifter för nyexaminerade och en nationell modell för traineetjänster för unga”.

En alternativ lösning skulle kunna vara att låta studenter få fortsatta studielån även efter examen för att exempelvis genomföra praktik eller förbereda sig för arbetslivet i situationer där arbetsgivare inte ser det som ekonomiskt försvarbart att anställa personer utan erfarenhet. Denna approach skulle dock innebära att skattebetalarna i ännu högre utsträckning än idag bär kostnaden för arbetsmarknadens omställning.

Vad som står klart är att vi befinner oss i början av en omfattande samhällsomvandling där utbildningar som tidigare ansetts vara säkra kort – såsom jurist, programmerare och revisor – och som uppmuntrats av samhället, föräldrar och politiker, plötsligt inte längre erbjuder samma trygghet på arbetsmarknaden.

Den pågående utvecklingen kommer att tvinga många att ompröva sina karriärval. Vissa kommer att behöva byta spår helt och hållet, kanske till mer AI-säkra yrken inom vård, hantverk eller serviceyrken. Andra behöver stöd att hitta nya ingångar till arbetsmarknaden när traditionella vägar stängs.

Denna omställning ställer inte bara krav på individen utan också på utbildningssystemet, arbetsmarknadspolitiken och företagens rekryteringsstrategier. Samhället står inför utmaningen att balansera teknologisk innovation med behovet av meningsfulla arbeten och ekonomisk stabilitet för befolkningen.

Frågan är inte längre om AI kommer att förändra arbetsmarknaden utan hur vi som samhälle hanterar denna förändring och säkerställer att fördelarna med den nya teknologin kommer alla till del.