Ledare: Det är jättebra förslag – därför kommer de inte att bli verklighet

Regeringens friskolereform på pausknappen – få konkreta åtgärder trots stora löften

Tidöpartiernas uttalade ambition att ”helrenovera friskolesystemet” riskerar att stanna vid tomma ord. Trots flera konkreta förslag på bordet och mer än tre år vid makten har Ulf Kristersson (M) och hans regering inte genomfört en enda betydande reform för att åtgärda vad de själva kallar ”inbyggda fel i friskolesystemet som helhet”.

De flesta initiativ har fastnat i utredningsstadiet utan att leda till verkliga förändringar. Ett tydligt exempel är skolpengsfrågan. En utredning som presenterades i somras rekommenderade att kommuner skulle kunna dra av 6 procent på skolpengen till friskolor, eftersom kommunerna har merkostnader för att garantera alla barn en skolplats. Ett liknande förslag fanns redan i ”Utredningen om en mer likvärdig skola” från 2020.

Trots att problematiken med att friskolor får ersättning för ett uppdrag de inte utför är väldokumenterad, hamnade skolpengsutredningen snabbt i papperskorgen. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist avfärdade den med hänvisning till ”ett dåligt underlag”, enligt Dagens Samhälle.

Flera andra reformförslag väntar fortfarande på genomförande. Dessa inkluderar vinstbegränsningar, skärpta viten för oseriösa skolägare, ökad insyn i friskolornas verksamhet och ett förändrat kösystem som skulle motverka att barn till socioekonomiskt starka föräldrar får företräde till de mest eftertraktade skolorna.

Utbildningsminister Lotta Edholm (L) har nyligen förklarat för SVT att regeringen arbetar med dessa frågor, men att arbetet möter motstånd. Medan Liberalernas ambitioner i skolfrågan inte ifrågasätts, finns det tydliga tecken på att framför allt Moderaterna är mindre förändringsbenägna. Malmqvists hantering av skolpengsfrågan följer ett mönster där M-politiker ofta väljer att stå närmare friskoleföretagen än sina egna väljare.

Intressant nog visar opinionsundersökningar att det finns ett betydande stöd för reformer även bland borgerliga väljare. Enligt den senaste SOM-undersökningen anser hela 48 procent av dem som identifierar sig som ”klart till höger” att ett vinstförbud i skola, vård och omsorg vore ganska eller mycket bra. Endast 25 procent i denna grupp tycker att det vore negativt – vilket gör dem till den grupp som är mest kritisk till ett sådant förbud, men ändå övervägande positiva.

Detta pekar på att det främst är friskolekoncerner, Moderaterna och Sverigedemokraterna som högljutt motsätter sig reformer, med röster så starka att de överröstar Liberalernas inflytande på utbildningsdepartementet – ett talande exempel på maktförhållandena inom regeringen.

Senast i raden av utredningar är ”Utredningen om vinst i skolan”, vars slutbetänkande utbildningsminister Simona Mohamsson (L) mottog i fredags. Där föreslås bland annat att huvudmän som missköter sig ska förbjudas att starta eller förvärva skolor under en viss period, och att Skolinspektionen vid tillståndsbeslut ska ta större hänsyn till hur befintliga skolor och deras elever påverkas långsiktigt när ytterligare en skola etableras i området.

Förslagen från utredningen är välgrundade och borde enligt många ha implementerats för länge sedan. Men med tanke på Tidöpartiernas bristande historik när det gäller att gå från ord till handling finns det skäl att tvivla på att förslagen verkligen kommer att genomföras.

Det återstår att se om regeringen kan överbrygga de interna motsättningarna och leverera de utlovade förändringarna i friskolesystemet innan mandatperioden är över. Hittills tyder mycket på att sprickan mellan Moderaternas och Liberalernas syn på friskolereformen kan vara för djup för att övervinnas inom den nuvarande regeringskonstellationen.