Ledare: Trumps hot mot demokratins grund börjar bli läskigt explicita

I mitten av januari uppmärksammades världen återigen på Donald Trumps fortsatta ifrågasättande av valresultatet från 2020. Under ett tal i Davos upprepade den tidigare presidenten sina ogrundade påståenden om att valet var manipulerat och varnade att ”folk snart kommer att åtalas för vad de gjorde”.

Kort därefter genomförde FBI en razzia mot ett valkontor i Georgia, där de beslagtog valsedlar och annat material. Georgia är en av flera delstater som Trump utan bevis har anklagat för systematiskt valfusk, trots att dessa anklagelser har motbevisats vid upprepade tillfällen av olika instanser.

Experter menar att Trumps fixering vid valet 2020 inte enbart handlar om personlig bitterhet utan utgör en strategisk manöver med framtida maktambitioner. Genom att systematiskt underminera förtroendet för valprocessen skapar han en grund för att kunna ifrågasätta framtida valresultat och potentiellt ta kontroll över hur röster räknas.

Nyligen uppmanade Trump republikaner att ”ta över” och ”nationalisera” valprocessen i flera demokratiskt styrda delstater inför höstens mellanårsval. Som motivering anförde han ogrundade påståenden om att stora mängder papperslösa migranter skulle rösta illegalt. Förslaget står i direkt konflikt med den amerikanska konstitutionen och skulle placera kontrollen över rösträkning och rösträttsberättigande i händerna på hans administration.

Detta utspel följer på månader av påtryckningar från Trump mot republikanska delstater att rita om valkretsar för att säkra fler republikanska mandat i kongressen. Samtidigt har han fortsatt sprida påståenden om ett utbrett och systematiskt illegalt röstande, trots att sådana anklagelser saknar faktagrund.

Financial Times-reportern John Burn-Murdoch har genomfört en jämförande analys av USA:s demokratiska tillbakagång mot andra länder som Ryssland, Ungern och Turkiet. Hans slutsats är att den amerikanska demokratiska erosionen sker i en exceptionellt snabb takt. Analysen bygger på faktorer som statligt våld mot civila, politiskt motiverade åtal samt inskränkningar i domstolars och mediers oberoende.

Burn-Murdoch menar att amerikanska institutioner hittills har bromsat den demokratiska tillbakagången, men många bedömare är osäkra på hur länge detta motstånd kan hålla. Varken kongressen eller Högsta domstolen har visat särskilt imponerande motståndskraft mot Trumps påtryckningar. Vid presidentvalet 2020 stoppades Trumps försök att behålla makten delvis tack vare republikanska politiker i Georgia som vägrade att ”hitta” ytterligare röster när presidenten krävde det.

En avgörande fråga är huruvida tillräckligt många republikaner kommer att stå emot liknande påtryckningar inför mellanårsvalet och kommande presidentval. Den politiska polariseringen i USA fortsätter att fördjupas, vilket försvårar samarbete över partigränserna även i grundläggande demokratiska frågor.

Samtidigt växer missnöjet bland delar av den amerikanska befolkningen mot vad som uppfattas som en ökande militarisering och polarisering i samhället. Särskilt migrationspolisen ICE har hamnat i fokus efter kontroversiella händelser, däribland dödsfallen av Renée Nicole Good och Alex Pretti i Minneapolis.

Protesterna har spridit sig till oväntade arenor. Under en välbesökt wrestlingmatch i Las Vegas började publiken spontant skandera ”Fuck ICE”, vilket överraskade stjärnan MJF men speglar en växande frustration hos delar av befolkningen.

Demokratiexperter påpekar att just det folkliga engagemanget kan vara den amerikanska demokratins viktigaste skydd. När medborgare mobiliserar mot demokratiska inskränkningar skapas ett motstånd underifrån som kan vara svårare att övervinna än institutionellt motstånd.

Utvecklingen i USA följs med oro av demokratiförespråkare världen över, då landets demokratiska stabilitet länge har setts som en grundpelare i den liberala världsordningen. Hur situationen utvecklas fram till mellanårsvalet i november kommer att ge viktiga indikationer på den amerikanska demokratins motståndskraft.