Max Hjelm: Nej, Muf – Sverige står inte inför scener likt stormningen av Kapitolium

De senaste veckorna har Moderata ungdomsförbundet (MUF) hamnat i blåsväder på flera fronter. Under en oktoberfest i Göteborg, anordnad exklusivt för MUF-medlemmar, skanderade festdeltagare den rasistiska ramsan ”ausländer raus” (utlänningar ut) till tonerna av Gigi D’Agostinos danslåt ”L’Amour Toujours”. Ramsan, med ursprung i tyska högerextrema kretsar, väckte snabbt starka reaktioner i sociala medier och nyhetsmedier.

MUF:s ordförande Douglas Thor tog avstånd från händelsen på plattformen X (tidigare Twitter) och betonade att ramsan ”speglar värderingar vi inte delar”. Men kort därefter publicerade han en debattartikel på DN Debatt som vissa kritiker menar står i kontrast till hans tidigare avståndstagande.

I artikeln riktar Thor skarp kritik mot en pro-palestinsk demonstration som nyligen ägde rum utanför Utrikesdepartementet. Demonstrationen saknade tillstånd och blockerade ingången till UD. Några deltagare är misstänkta för våldsamt motstånd och ohörsamhet mot ordningsmakten.

Thor framhåller att händelsen är del av ett större mönster inom Palestinarörelsen. Han hänvisar till förföljelse av ministern Carl-Oskar Bohlin, uttalanden från Hamasanhängare i Sverige, våldsamma inslag i demonstrationståg och spridning av antisemitism som allvarliga demokratihot.

Som lösning föreslår MUF-ordföranden en ny lag om ”störande av demokratin” och skärpta krav på utvisningar. För att motivera dessa förslag målar han upp en bild av Sveriges demokrati som hotad, med påståendet att möjligheten till öppna samtal mellan medborgare och makthavare är ”på väg att försvinna”.

Thor drar i sin debattartikel paralleller till stormningen av Kapitolium i USA den 6 januari 2021. Han spekulerar kring vad som kunde ha hänt om polisen inte varit på plats vid UD och om demonstranterna tagit sig in i byggnaden – något som aldrig inträffade. Denna jämförelse har mött särskilt hård kritik, då Kapitolium-stormningen innebar beväpnade demonstranter, bombplaceringar och ett försök att stoppa ett demokratiskt maktskifte.

Kritiker menar att Thors retorik är överdrivet alarmistisk och att han förstorar upp hotbilden för politisk vinning. De påpekar att det finns en avgörande skillnad mellan att ta reella hot på allvar och att använda dem som politiskt slagträ.

Det är inte första gången Thor hamnar i blåsväder. För två år sedan avslöjade TV4 att han försökt köpa röster i en intern maktkamp inom MUF, något som nu återigen lyfts fram av hans kritiker som ett exempel på tveksam demokratisyn.

Samtidigt finns en bred politisk enighet om att våldsbejakande extremism och hot mot demokratiska processer måste tas på allvar. Regeringen har aviserat en översyn av strategierna för att hantera extremism och öka tryggheten inför kommande riksdagsval.

Debatten kring demonstrationsfriheten och dess gränser har intensifierats i kölvattnet av Mellanösternkonflikten. Demonstrationer kopplande till Israel-Palestina-konflikten har blivit allt vanligare i svenska städer, vilket ställer polisens resurser och samhällets förmåga att balansera yttrandefrihet och säkerhet på prov.

Experter på demokrati- och yttrandefrihetsfrågor varnar för risken att i stressade lägen införa lagstiftning som långsiktigt kan inskränka grundläggande demokratiska rättigheter. De betonar vikten av att skilja mellan legitim samhällskritik, även i form av civila olydnadsaktioner, och faktiska hot mot demokratin.