Max Hjelm: Unga utvisas fortfarande – var är regeringens plan?

Utvisningslöftet i blåsväder – många unga riskerar fortsatt att lämna Sverige trots politiska löften

När rapporteringen om unga vuxna som utvisades trots att de varit väl integrerade i det svenska samhället nådde allmänheten i början av året, väckte det starka reaktioner. Personerna ifråga hade etablerat sig med familj, skola och sociala nätverk i Sverige, men tvingades ändå lämna landet. Opinionsundersökningar visade tydligt att en överväldigande majoritet av svenskarna motsatte sig dessa utvisningar.

Problematiken var dock ingen överraskning för beslutsfattarna. Experter hade redan tidigt varnat för att just denna typ av konsekvenser skulle bli resultatet av den migrationspolitik som förts fram inom ramen för Tidöavtalet. Redan förra sommaren rapporterade Dagens Nyheter om fenomenet, vilket tyder på att regeringen var väl medveten om dessa konsekvenser när besluten fattades.

Kritiker menar att detta är en direkt följd av Tidöavtalets övergripande inriktning – att omforma den svenska förvaltningen till vad som beskrivs som en ”utvisningsmaskin”. Efter kraftiga protester från civilsamhället meddelade Tidöpartierna i början av mars att de så kallade ”tonårsutvisningarna” skulle upphöra.

Men löftet har ifrågasatts av flera skäl. Enligt en granskning som Aftonbladet publicerade den 11 mars framgår det att Migrationsverket, tvärtemot statsminister Ulf Kristerssons (M) försäkringar, inte har stoppat utvisningarna. Vissa av de unga vuxna hålls fortfarande i förvar under svåra förhållanden. Rapporten beskriver hur upp till åtta personer tvingas dela små rum med våningssängar och har ytterst begränsade möjligheter till aktivitet eller sysselsättning.

”Det är som ett fängelse. Man känner sig som ett djur, bara äter och sover, äter och sover, varje dag samma sak. Jag vill bara ha min frihet, vara med mina kompisar, gå ut och kanske gå och handla”, berättar 21-åriga Aliya för tidningen.

Problematiken förvärras av att regeringens löfte endast gäller personer upp till 21 års ålder, vilket innebär att många, inklusive Aliya, fortfarande befinner sig i en mycket osäker situation. När de fyller 21 kan de åter riskera utvisning.

Advokat Nina Pirooz har på DN Debatt den 13 mars framfört kritik mot regeringens agerande. Hon menar att den utredning om anhöriginvandring som regeringen hänvisar till faktiskt skulle kunna leda till fler, inte färre, utvisningar av unga. Om regeringen endast genomför begränsade förändringar, som exempelvis att låta unga ta gymnasieexamen innan de utvisas, är det enligt Pirooz svårt att ta löftena om förbättring på allvar.

”De familjer som nu hoppas på en verklig förändring kan ha anledning att oroa sig för att beskedet är betydligt mindre i sak än vad medierapporteringen antyder”, skriver Pirooz i sin debattartikel.

Situationen kompliceras ytterligare av uttalanden från Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Han har nyligen förtydligat att även om utvisningarna av tonåringar ska stoppas tillfälligt, ligger partiets långsiktiga mål om noll invandring fast. Åkesson har dessutom signalerat att migrationspolitiken kan komma att stramas åt ytterligare om partiet får ökat inflytande efter nästa val.

Den politiska signalen är tydlig – fler utvisningar är att vänta trots de löften som getts. Detta skapar en fortsatt osäker tillvaro för många unga personer som har sitt liv och sin framtid i Sverige men saknar permanent uppehållstillstånd.

Frågan har blivit symboliskt viktig i den svenska invandringsdebatten. Kritiker ser hanteringen av dessa unga vuxna som ett lackmustest för hur regeringen balanserar strikta migrationspolitiska ambitioner mot humanitära hänsyn och integration. För de berörda individerna handlar det dock inte om politik utan om deras grundläggande rätt till trygghet och en förutsägbar framtid.

Medan debatten fortsätter lever många i ovisshet om huruvida de ska få stanna i det land de betraktar som sitt hem, eller tvingas återvända till länder de kanske inte har någon verklig koppling till längre.