Max Hjelm: Vad gör vi om Trump tar över Grönland?

Donald Trumps uttalanden om Grönland väcker oro i Europa

Under de senaste åren har Donald Trump vid flera tillfällen uttryckt intresse för att utöka USA:s territorium genom att förvärva Grönland. Vad som tidigare avfärdades som en politisk kuriositet har nu fått ökad relevans efter den kontroversiella amerikanska operationen mot Venezuela, där diktatorn Nicolás Maduro och hans hustru tillfångatogs.

Trumps återkommande uttalanden om Grönland fick förnyad uppmärksamhet när han i en färsk intervju med tidningen The Atlantic bekräftade: ”Vi behöver Grönland, absolut.” Detta uttalande, tillsammans med den aggressiva hållningen mot Venezuela, signalerar en potentiellt mer offensiv amerikansk utrikespolitik under en eventuell andra Trump-administration.

Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio har uppmanat omvärlden att ta Trump på orden – ett uttalande som förstärker oron i Europa. Tidigare försök att närma sig Grönland har tagit sig olika uttryck. 2019 presenterade Trump förslag om att köpa ön från Danmark, och förra året skickade han sin son för att hålla tal på ön, där publiken enligt uppgift bestod av hemlösa personer som lockats dit med mat.

Europas reaktioner på den amerikanska Venezuelaoperationen har varit påfallande försiktiga. EU:s Kaja Kallas och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har undvikit skarpa fördömanden. Detta speglar en bredare europeisk oro över att stöta sig med USA under en tid då kontinenten är beroende av amerikanskt militärt stöd till Ukraina.

Sveriges tidigare försvarsminister Mikael Odenberg har dock uttryckt skarpare kritik och jämfört USA:s respekt för folkrätten under Trump med Rysslands under Putin – en anmärkningsvärd jämförelse från en tidigare högt uppsatt svensk försvarspolitiker.

Ett amerikanskt övertagande av Grönland skulle få omfattande geopolitiska konsekvenser. Den danska tidningen Politikens internationella kommentator Michael Jarlner varnar för att om USA skulle använda militärmakt eller ekonomiskt tryck mot Danmark för att ta kontroll över Grönland, ”kommer Nato reellt att vara död som allians. Detta handlar om mycket mer än Grönland.”

För Sverige, som nyligen blivit Nato-medlem, aktualiseras flera svåra frågor. Skulle ett amerikanskt maktövertagande av Grönland aktivera Natos artikel 5 om kollektivt försvar? Hur skulle alliansen agera om en medlemsstat angreps av en annan – särskilt när angriparen är alliansens dominerande militärmakt?

Skulle Sverige och andra europeiska länder behöva överväga ekonomiska sanktioner mot USA eller till och med begära att amerikanska trupper lämnar Europa? Vilka säkerhetspolitiska konsekvenser skulle detta få för Sveriges försvar, som i stor utsträckning bygger på amerikanskt stöd och teknologi?

Trumps pågående gränsförskjutningar av vad som anses politiskt möjligt – symboliserat av byggandet av en triumfbåge – fortsätter medan Europa famlar efter en enhetlig strategi. Varje scenario väcker nya frågor om europeisk säkerhet och sammanhållning.

Den pågående utvecklingen illustrerar hur snabbt den geopolitiska situationen kan förändras och understryker behovet av en mer självständig europeisk säkerhetspolitik. För Sveriges del aktualiseras frågan om hur ett litet land kan navigera i en värld där tidigare stabila allianser och internationella normer riskerar att undermineras.