Susanne Nyström: SR:s dubbla måttstockar väcker frågor – har vd Cilla Benkö några svar?

Kontroversen kring Sveriges Radios hantering av anställdas uttalanden om konflikten i Gaza fortsätter att väcka frågor om konsekvent tillämpning av opartiskhetsregler inom public service. I somras undertecknade flera SR-journalister ett offentligt upprop rörande situationen i Gaza, men kunde fortsätta sitt arbete med relaterade frågor utan konsekvenser. Detta står i skarp kontrast till det nyliga beslutet att omplacera en kulturredaktionsmedarbetare efter två inlägg på sociala medieplattformen X.

Denna skillnad i hantering av till synes liknande situationer väcker frågor om Sveriges Radios principer kring opartiskhet och medarbetarnas yttrandefrihet. Public service-bolagen har ett särskilt ansvar att upprätthålla förtroendet hos allmänheten genom att rapportera balanserat och objektivt, särskilt i kontroversiella och politiskt känsliga frågor som konflikten i Mellanöstern.

Konflikten mellan Israel och Hamas, som eskalerade dramatiskt efter attacken den 7 oktober 2023, har blivit en av de mest polariserande utrikespolitiska frågorna i Sverige. Rapporteringen kring konflikten granskas noggrant av olika intressegrupper, och public service-journalister förväntas upprätthålla en särskilt hög grad av neutralitet.

Enligt kritiker signalerar den inkonsekventa hanteringen av medarbetares uttalanden en problematisk dubbelmoral inom organisationen. Att journalister som offentligt tar ställning i en konflikt de själva rapporterar om får fortsätta sitt arbete utan konsekvenser, medan en kulturredaktionsmedarbetare omplaceras, skapar förvirring kring vilka regler som egentligen gäller.

Sveriges Radio har länge haft tydliga policydokument kring medarbetares aktivitet på sociala medier och deras möjlighet att uttrycka politiska åsikter offentligt. Dessa riktlinjer är utformade för att skydda företagets trovärdighet och säkerställa att publiken kan lita på att rapporteringen är opartisk.

Medieforskare pekar på att public service står inför en särskild utmaning i dagens medielandskap, där gränsen mellan journalisters professionella och privata roller blivit alltmer otydlig genom sociala mediers framväxt. Samtidigt förväntas traditionella medier som Sveriges Radio upprätthålla tydliga gränser för att behålla förtroendet hos publiken.

”Det handlar ytterst om trovärdighet,” förklarar en medieanalytiker som önskar vara anonym. ”Om en public service-redaktion tillämpar olika regler för olika medarbetare i liknande situationer underminerar det hela syftet med opartiskhetsreglerna.”

Kritiker menar att händelserna visar på ett behov av en mer principfast och konsekvent tillämpning av riktlinjerna. En policy som tillämpas olika beroende på vilken redaktion en medarbetare tillhör riskerar att urholka förtroendet för hela organisationen.

Frågan väcker också bredare diskussioner om yttrandefrihet för journalister och var gränsen går mellan deras professionella och privata roller. I en tid när sociala medier gör det enklare än någonsin att uttrycka personliga åsikter offentligt, ställs medieorganisationer inför svåra avvägningar mellan medarbetarnas rätt att delta i samhällsdebatten och upprätthållandet av journalistisk integritet.

Sveriges Radio har en särställning i det svenska medielandskapet som ett licensfinansierat public service-bolag med ett tydligt uppdrag att tillhandahålla opartisk och saklig information. Detta uppdrag blir särskilt viktigt i polariserade samhällsfrågor, där olika grupper kan uppfatta rapporteringen som partisk om journalister samtidigt agerar som opinionsbildare.

Medieexperter understryker att public service-bolag globalt brottas med liknande utmaningar, där många väljer att införa striktare regler kring medarbetares offentliga uttalanden. BBC i Storbritannien har exempelvis skärpt sina riktlinjer för medarbetares aktivitet på sociala medier efter flera kontroverser.

Enligt källor inom Sveriges Radio pågår nu interna diskussioner om hur riktlinjerna för medarbetares offentliga uttalanden ska förtydligas och tillämpas mer konsekvent. Det återstår att se om detta kommer leda till en mer enhetlig hantering av liknande situationer i framtiden.

För allmänheten kvarstår dock frågan: kan man lita på att journalister som offentligt tagit ställning i en konflikt rapporterar objektivt om samma fråga? Och om svaret varierar beroende på vilken redaktion journalisten tillhör, vad säger det om public service principer?