Är det ute att vara vegetarian?

I den svenska restaurangvärlden syns en tydlig förändring i matpreferenser och trender. Vegetariska alternativ som för några år sedan dominerade restaurangmenyer, sociala medier och kokböcker får numera stå tillbaka för kötträtter som åter hamnat i rampljuset.

För bara ett par år sedan svepte en vegetarisk våg genom hela den svenska matkulturen. På kaféer och restauranger krävde kunder havremjölk till kaffet, och de som inte var beredda att helt avstå från animaliska produkter kallade sig ”flexitarianer” för att markera sina medvetna val. Det var en tid då många svenskar aktivt försökte minska sin köttkonsumtion av både miljö- och hälsoskäl.

Men något har förändrats i det svenska matlandskapet. Stockholms nyöppnade restauranger profilerar sig nu med att erbjuda allt större och dyrare köttbitar, där grönsaker presenteras som tillbehör med extra kostnad. Det handlar inte längre om att visa sin medvetenhet genom att välja bort kött, utan snarare om att unna sig premiumkött som en statusmarkör.

Även på politisk nivå märks förändringen. Landsbygdsminister Peter Kullgren har uttryckt en vilja att införa krav på att skolmatsalar ska servera minst ett alternativ med kött, fisk eller fågel varje dag – trots att han generellt förespråkar valfrihet. Detta signalerar ett skifte i den offentliga debatten kring kosthållning.

Branschorganisationen Svenskt Kött rapporterar samtidigt att fler unga äter nötkött flera gånger i veckan, eller till och med dagligen, jämfört med 2018. Även kända profiler som tidigare förespråkat vegansk kosthållning, som influencern Rachel Bråthen (mer känd som ”Yoga girl”), har offentligt gått över till att inkludera animaliska produkter i sin kost – i hennes fall köttbuljong till frukost.

Det finns flera tänkbara förklaringar till den här utvecklingen. En teori är att kombinationen av flera globala kriser – klimatförändringar, pandemi och Rysslands invasion av Ukraina – har skapat en form av krisutmattning. När framtiden framstår som osäker kan reaktionen bli att njuta av livet här och nu, snarare än att göra uppoffringar för ett större syfte.

En mer optimistisk tolkning skulle kunna vara att vegetarianer inte längre känner samma behov av att högt profilera sina matval, att det helt enkelt blivit mer normaliserat. Man skulle också kunna tänka sig att svenskarna har tagit till sig Livsmedelsverkets rekommendation om att äta minst 500 gram grönsaker om dagen, men samtidigt kompletterar med animaliska produkter. Denna tolkning framstår dock som önsketänkande snarare än en beskrivning av verkligheten.

Trenden är tydlig i såväl konsumtionsmönster som i den kulturella sfären – den vegetariska vågen har dragit sig tillbaka och ersatts av ett förnyat intresse för kött. Detta reflekteras i allt från restaurangutbud till sociala medier, där kötträtter återigen hyllas och framhävs.

En annan aspekt av denna förändring är hur snabbt mattrender kan skifta i det moderna samhället. För bara några år sedan kunde det kännas som att vegetarisk mat skulle bli det nya normala, men nu har pendeln svängt tillbaka. Detta visar på den komplexa relationen mellan individuella matval, samhällstrender, och hur yttre faktorer som globala kriser kan påverka våra konsumtionsmönster.

Svaret på frågan om det är ute att vara vegetarian verkar därmed vara ja, åtminstone om man ser till de rådande trenderna i svensk matkultur. Men som med alla trender är det bara en tidsfråga innan pendeln svänger igen.