Veronica Sinclair är en hängiven kock och cateringföretagare som förbereder sig för att fira en typisk amerikansk thanksgiving med sin dotter Camilla i deras Brooklyn-lägenhet. Med gyllene sandaletterna på rör hon sig med lugn mellan köket och matbordet, där dekorationerna glittrar i varma färger. Camilla, bara tolv år gammal, har skapat placeringskort för gästerna, och det är uppenbart att familjehögtiden är en viktig tradition för dem. Veronica ser fram emot att välkomna vänner och släktingar till sitt hem, även om hon måste anpassa datumet för sin egen firande runt sina arbetsåtaganden som kock.
Traditionen av thanksgiving har en särskild plats i Veronica Sinclairs liv, då hennes föräldrar ursprungligen kommer från Dominikanska republiken och Ecuador. Trots deras utländska ursprung har de omfamnat den amerikanska traditionen och välkomnat den med öppna armar. Hon minns hur de tidigare firandena kunde variera väldigt mycket, med allt från fisk och bönor till helstekt gris på grillen, vilket gjorde varje thanksgiving unik och festlig. Men som professionell kock har Veronica valt att förfina traditionen och göra den mer formell med kalkonen i centrum och klassiska tillbehör.
När det kommer till tillagningen av kalkonen, betonar Veronica vikten av noggrannhet. Hon använder en saltlake för att säkerställa att fågeln blir saftig och god. Många amerikaner köper kalkon av låg kvalitet och tillagar den på ett sätt som gör att den blir torr, enligt Veronica. Hennes metod inkluderar noga förberedelser och att låta fågeln stå i saltlake i 24 timmar för att optimera smaken. Hon förbereder allt i förväg för att säkerställa att hon har tid över till att fokusera på att umgås med sina gäster.
Cateringkunder har ofta olika preferenser, och Veronica måste ibland kompromissa för att tillfredsställa dem. En del av diskussionerna kring thanksgiving involverar valet av sådant som fyllning eller dressing, vilket är en het potatis i amerikanska hushåll. Veronica föredrar att laga sin dressing separat för att ha bättre kontroll över kalkonens tillagningstid. Hon beskriver den perfekta kombinationen av sötma och kryddighet i sin majsbrödsbaserade dressing, som hon endast äter en gång om året, vid thanksgiving.
När hon serverar sina rätter samlas familj och vänner kring bordet, vilket är en viktig del av traditionen. Gästerna bidrar med sina minnen av tidigare firanden och de dofter som har präglat högtiden. Veronica hör deras berättelser och ser hur viktig stunden av samkväm är för dem. Medan hon skapar en buffé med olika rätter reflekterar hon över att thanksgiving handlar om mer än bara maten; det är en tid för att vara tillsammans och uppskatta varandras sällskap.
Historiskt sett är thanksgiving en komplex tradition med rötter i en lotsatsning av pilgrimsfäder från Mayflower och Wampanoag-indianer. Högtiden firar skörden, men dess historia och betydelse har genomgått förändringar över tid. Thanksgiving blev en nationell helgdag 1863, under inbördeskriget, som en symbol för enighet i en tid av splittring. Många urfolk i New England markerar dock dagen som ”National Day of Mourning”, vilket är ett sätt att hedra de som lidit under kolonisationens tid. Denna mångfacetterade historia ger thanksgiving en djupare dimension och reflekterar över de blandade känslor som kan finnas kring firandet, liksom de olika traditioner och influenser som har format dess moderna uppfattning.
