Jens Linder: Planera för plats för det söta

Svenska konsumenter uppmanas att njuta av efterrätter med större eftertanke

I en tid då sockerintaget ökar globalt och vardagskonsumtionen av sötsaker når nya höjder, väcks frågan om hur vi kan maximera njutningen av våra efterrätter. Det klassiska dilemmat är välbekant för många: efter en generös huvudrätt finns sällan plats för desserten, trots att den ser aldrig så lockande ut.

Under högtider som jul, nyår och trettondagen dukar många svenskar upp ordentliga måltider med både julbord, nyårshummer eller festliga fågelrätter. Men ironin är att just när de mest exklusiva efterrätterna serveras, är gästerna ofta för mätta för att kunna uppskatta dem till fullo.

”Det är inget skoj att äta sött mätt,” lyder konstaterandet som många kan känna igen sig i. Vad är då lösningen på detta ”lyxproblem”? Enligt experter handlar det om att ge huvudrätten tid att sjunka undan och låta aptiten återkomma innan man ger sig i kast med det söta.

Särskilt under festliga säsonger är det viktigt att njuta långsamt. En vällagad fruktsallad, kladdkaka, paj eller chokladmarquise förtjänar att avnjutas med god aptit, inte som en pliktskyldig avslutning när magen redan protesterar.

Ett växande problem är dock att sockerkonsumtionen i världen har ökat dramatiskt under senare år. Det handlar inte bara om läsk, kakor och godis – även många processade livsmedel innehåller betydande mängder tillsatt socker. Kostexperter är eniga om att denna utveckling är problematisk ur ett hälsoperspektiv.

Den mänskliga genetiska profilen har utvecklats i en miljö där söta smaker var sällsynta och åtråvärda. Paradoxalt nog leder dagens obegränsade tillgång till sötsaker till minskad njutning. När det söta blir vardagsmat suddas gränsen mellan vardag och fest ut, och den särskilda glädjen i efterrätten riskerar att gå förlorad.

Rekommendationen är därför att begränsa det vardagliga sockerintaget och istället spara de söta upplevelserna till helger och festligheter. För den som vill maximera dessertupplevelsen finns flera strategier: ät rejält till lunch och njut av efterrätten först till eftermiddagskaffet, eller supera tidigt på kvällen och behandla efterrätten nästan som en separat, senare måltid – något som liknar det traditionella svenska konceptet ”vickning”.

Denna approach till efterrätter speglar en bredare trend inom matkultur, där kvalitet och medveten konsumtion prioriteras framför kvantitet. Genom att återinföra en viss exklusivitet kring söta avslutningar kan desserten återfå sin status som något särskilt – en verklig höjdpunkt i måltidsupplevelsen.

I ett större perspektiv handlar detta förhållningssätt också om hållbar konsumtion och hälsomedvetenhet. Med ökande rapporter om livsstilsrelaterade hälsoproblem kopplade till högt sockerintag blir en mer genomtänkt relation till sötsaker relevant för många svenskar.

För den som vill fördjupa sig i ämnet finns gott om inspiration tillgänglig, bland annat genom recept på säsongsbetonade vinterdesserter som kan lysa upp i vintermörkret. För matintresserade finns också möjlighet att utbyta erfarenheter och tips genom dedikerade diskussionsgrupper på sociala medier.

Kanske är det dags att omvärdera vårt förhållande till efterrätten – från något vi slentrianmässigt äter varje dag till en upplevelse vi verkligen ser fram emot och kan njuta av fullt ut när tillfälle ges.