Flashback forever blir show: En utmaning har varit en specifik rekvisitadetalj

I januari 2020 bestämde sig Ina Lundström och Emma Knyckare för att göra en livepodd. De bokade in datum på Bonden bar i Stockholm i mars 2020 och biljetterna började gå åt.

Problemet var bara att de inte hade någon podd.

Så med en ”viss tidspress”, som Ina Lundström beskriver det, drog de i gång ”Flashback forever”, en podcast där det djupdyks i alla möjliga olika trådar som går att finna på forumet.

Idén till podden föddes dock några år innan dess, redan under Metoo-hösten 2017, då Ina Lundström och ”Scroll-Mia” tillbringade otaliga timmar med att just scrolla i olika trådar.

– Både jag och Mia gillar att läsa på Flashback och då satt man ju och scrollade sönder. Då började vi snacka om att det vore gött att ha en podd om Flashback så man kunde hålla sig uppdaterad utan att behöva använda tummarna, säger Ina Lundström.

Vid den tidpunkten fanns det redan två podcasts om just Flashback, så idén lades på is. Men när det då blev dags att starta en podcast – för att kunna göra en livepodd – passade det perfekt.

– Då blev det lite bråttom. Så då blev det att vi körde med Flashback-podden, för de två andra var nedlagda, säger Ina Lundström.

Det blev dock aldrig någon livepodd. 

Coronapandemin kom och allting fick ställas in. Men Ina Lundström, Emma Knyckare och ”Scroll-Mia” fortsatte med poddandet.

Besöker 20 städer

I dag är ”Flashback forever” en av Sveriges största poddar. Vecka 6 låg de på plats fem på topplistan över kommersiella podcasts, enligt Poddindex.

Och nu ska de ge sig ut på en turné med stopp i 20 städer runtom i Sverige med ”Flashback forever – showen”.

– När vi bestämde oss för att göra showen då kände vi att vi absolut inte ville göra en livepodd. För, som du brukar säga Ina, att det är de sämsta avsnitten när man själv följer en podd och gillar en podd, så hoppar man över dem när det är med publik. Mia sa också det att det känns jobbigt att sitta och vara spontant härlig typ, säger Emma Knyckare.

– Jag är inte så härlig, spontant framför allt, flikar ”Scroll-Mia” in.

Mia, som kallas ”Scroll-Mia”, vill inte framträda med sitt efternamn och lockas inte av att vara i offentligheten.

Men nu ska du åka på turné och stå på scen, hur går det ihop?

– Det är någonting med det som går ihop, jag tycker liksom att jag känner mig ganska anonym ändå på ett konstigt sätt. Både när vi gör podden och när jag liksom tänker på hur det kommer vara när jag står på scen. Det är liksom ingen som vet vem jag är, jag är liksom en kropp på en scenkant som gör dumma saker. Men vem jag är som person eller var jag bor känns inte så himla relevant.

Inför turnén känner hon sig inte särskilt nervös.

– Jag har ju ingen aning vad som väntar mig, så jag är ju också skyddad av min egen naivitet och att ni också är så ”det är ingen fara, man har en lampa rätt i fejset så man ändå ingen”. Så det tänker jag nu, men jag tror inte att det är sant. 

”Flashback utgår inte från att jag är en idiot”

Flashback har ett rykte om sig som kanske inte alltid är gott. Många förknippar det med troll som skriver skvaller och elakheter om andra. 

I ”Flashback forever” ges en annan bild av forumet. Humor är det stora fokuset och Ina Lundström, Emma Knyckare och ”Scroll-Mia” försöker att vara på användarens sida.

– Det tror jag förvånade några i början. Jag tror det gör att man har lärare att ta till sig. Jag tror också att folk, precis som vi, lär känna personerna på forumet och tycker att det är kul när vi går tillbaka och ser vad den här personen har gjort sedan sist. Vad har ”Kyrkbacken” (en användare reds. anm) haft för sig?, säger Mia.

Ina Lundström menar att det gör att podden själv verkar i Flashbacks anda och tycker att det bästa med forumet är att det är motsatsen till andra sociala medier.

– Flashback utgår inte från att jag är en idiot som behöver få det förklarat för mig att ”nu kommer det komma en nazistisk kommentar” för att personen har en avatar bestående av Hitler och kanske heter ”Lebensraum”. Då kanske jag läser den kommentaren på ett visst sätt och i den andan verkar ju vi med. Vi behöver inte säga ”ja, nu kommer det en nazistisk kommentar, vi har ingenting emot judar och nu ska vi prata om en person som uttrycker nazism”. Det har vi inte heller något behov av och det tror jag folk gillar. För vi blir ju behandlade som barn allihopa hela tiden.

Har köpt dyr rekvisita

Showen bygger på en enda tråd och trion har testat den flera gånger för testpublik.

– Utav de vi testat showen på så var de som var allra nöjdast de här två som ramlade in från gatan och inte visste vad Flashback var och de var på sin första dejt, två 60-åringar. De tyckte att det var toppen. Så förförståelse är inget krav. Det kanske till och med är bra. Tänk att få höra om ”Rotebro-Connys” liv för första gången, säger Ina Lundström.

På frågan om vilka utmaningar de stött på inför showen säger de att de till en början fastnade mycket i att de utgår från en podcast.

Ina Lundström nämner även en kanske lite mer oväntad utmaning.

– En stor utmaning har varit en specifik rekvisitadetalj som Mia har krävt. Men det kanske inte vi kan berätta om.

– Den var både dyr och opraktisk, säger Mia.

– Vi köpte en grej som kan få Mia att slappna av som kostade 599 Singapore dollars. Plus 1 500 kronor i tullavgift, säger Emma Knyckare.

Den 1 mars är det premiär för ”Flashback forever – showen” på Lisebergsteatern i Göteborg. Föreställningen, liksom många andra datum under turnén, är slutsålda sedan länge.

– Publiken kan förvänta sig 90 minuter av jätteroligt skoj och de kan förvänta sig att få höra om en spännande tråd och de kan sjukt nog förvänta sig dans, sång och spex, säger Knyckare.