16 kalla fall gäckar polisen i Västmanland: ”Finns fart i grejerna”

I brottsbekämpningens värld finns det fall som vägrar att lösas, utredningar som stannar av och förövare som aldrig ställs till svars. I Västmanland har polisen nu tagit ett viktigt steg för att ändra på detta genom att inrätta en specialgrupp som fokuserar på ouppklarade mordfall, med kriminalkommissarie Mikael Eriksson vid rodret.

”Varje olöst mordfall representerar ett oavbrutet trauma för anhöriga och en rättvisefråga för samhället,” säger Eriksson när vi träffar honom på polishuset i Västerås. ”Dessa ärenden får aldrig bara läggas till handlingarna och glömmas bort.”

Gruppen som Eriksson leder består av erfarna utredare med olika specialkompetenser, från forensiker till förhörsexperter. Deras arbete innebär en metodisk genomgång av gamla bevis, vittnesuppgifter och utredningsprotokoll, men med nya ögon och modern teknik.

En av de största utmaningarna för cold case-gruppen är bevisfrågan. För att återuppta en utredning och så småningom få en fällande dom krävs nya bevis eller nya tolkningar av existerande material.

”Det är inte tillräckligt att vi har en känsla av vem som begått brottet. Rättssäkerheten kräver konkreta bevis som håller i en rättegång,” förklarar Eriksson. ”Därför måste vi vara extremt noggranna med varje detalj och se till att inget förbises.”

Polisen i Västmanland har identifierat flera olösta mordfall från de senaste decennierna som kommer att prioriteras. Vissa av dem har varit vilande i över 20 år, men Eriksson understryker att tiden inte behöver vara ett oöverstigligt hinder.

”DNA-tekniken har utvecklats enormt de senaste åren. Prover som tidigare inte gav några resultat kan idag analyseras med mycket större precision,” säger han. ”Dessutom har vi nu databaser och sökverktyg som gör att vi kan se mönster och kopplingar som tidigare var omöjliga att upptäcka.”

Det är just i den tekniska utvecklingen som Eriksson ser den största potentialen. Avancerade DNA-analyser kan nu utföras på mycket mindre mängder biologiskt material än tidigare. Geografiska profilanalyser kan hjälpa till att kartlägga gärningspersoners rörelsemönster, och nya metoder för åldersbestämning av bevis har öppnat nya möjligheter.

Polismyndigheten i Sverige har under senare år satsat mer resurser på cold case-utredningar. Detta kommer efter flera uppmärksammade fall där ny teknik lett till genombrott i årtionden gamla mordfall, bland annat i Linköping där DNA-släktforskning ledde till ett genombrott.

”Vi har lärt oss mycket av erfarenheterna från andra polisdistrikt, både i Sverige och internationellt,” berättar Eriksson. ”Framgångarna visar att det aldrig är för sent att lösa ett fall om vi har rätt metoder och tillräckliga resurser.”

Men arbetet handlar inte bara om teknik och bevis. En central del av gruppens arbete är också att återigen kontakta vittnen och nyckelpersoner i fallen.

”Människors lojaliteter och relationer förändras över tid. Den som inte vågade prata med polisen för tjugo år sedan kan ha en helt annan inställning idag,” förklarar Eriksson. ”Ibland är det samvetet som hinner ikapp personer som suttit på information.”

Trots optimismen är Eriksson också realistisk. Alla fall kommer inte att lösas, och processen är långsam och resurskrävande. Brottsplatser har förändrats, vittnen kan ha avlidit och bevis kan ha hanterats enligt äldre rutiner som inte motsvarar dagens standarder.

”Vi måste vara uthålliga och tålmodiga. Vissa genombrott kommer efter många års arbete, andra kanske aldrig,” säger han. ”Men varje fall förtjänar vår fulla uppmärksamhet.”

För anhöriga till mordoffer representerar cold case-gruppen ett förnyat hopp om svar och rättvisa. Eriksson berättar att kontakten med dem är både det mest utmanande och givande i arbetet.

”Att kunna ringa till en familj och berätta att vi gjort framsteg i utredningen om deras anhöriga, kanske efter tjugo års väntan, det är ögonblick man bär med sig,” avslutar han.

Västmanlandspolisens satsning på cold cases speglar en bredare trend inom svenskt polisarbete, där specialiserade enheter för ouppklarade grova brott blivit allt vanligare. Med det tekniska försprång som dagens kriminaltekniska metoder ger finns ett reellt hopp om att flera av länets olösta mordgåtor äntligen ska få sin lösning.