37 häktade dör i nigerianskt förvar efter gripande misstänkta för illegal gruvdrift

37 personer har hittats döda i ett häkte i Nigeria. De hade hållits frihetsberövade misstänkta för illegal gruvdrift, uppger lokala myndigheter. De döda påträffades på torsdagen, och omständigheterna kring dödsfallen är ännu oklara.

Händelsen väcker frågor om både behandlingen av misstänkta och de förhållanden som råder i landets häkten. Nigeria har under lång tid haft problem med överbeläggning, bristande sjukvård och dålig hygien i fängelser och förvaringslokaler. Människorättsorganisationer har upprepade gånger varnat för att situationen är akut.

De frihetsberövade misstänktes för att ha deltagit i olaglig gruvverksamhet. Nigeria är rikt på mineraler som guld, bly, zink, tenn och kol, men en stor del av utvinningen sker utan tillstånd. Den illegala gruvdriften är särskilt utbredd i nordvästra Nigeria, där statens närvaro är svag och säkerhetsläget skört.

I delstaten Zamfara har olaglig guldutvinning under lång tid varit ett centralt problem. Gruvverksamheten har där kopplats till både miljöförstöring och allvarliga hälsorisker. Tidigare utbrott av blyförgiftning, framför allt bland barn, har kopplats till primitiv guldutvinning där kvicksilver och andra farliga ämnen används. Många av dem som arbetar i de illegala gruvorna saknar skyddsutrustning och arbetar under farliga förhållanden.

Den illegala gruvdriften är inte bara en ekonomisk fråga. Den har också blivit en säkerhetsfråga. Väpnade grupper i nordvästra Nigeria har enligt flera rapporter finansierat sig genom att ta kontroll över gruvor eller kräva betalning av dem som arbetar där. Detta har lett till att regeringen allt oftare använder polis och militär i tillslag mot misstänkta gruvarbetare. I flera fall har människor hållits frihetsberövade under långa tider utan att åtal väckts.

Samtidigt är gruvsektorn en viktig del av Nigerias ekonomi, även om den formella sektorn fortfarande är liten. Enligt uppskattningar förlorar staten stora intäkter varje år på grund av illegal utvinning och smuggling. En betydande del av det guld som utvinns illegalt förs ut ur landet, ofta via grannländer, innan det når internationella marknader.

Regeringen har under senare år försökt locka till sig lagliga investeringar. Man har bland annat utfärdat nya prospekteringstillstånd och försökt stärka tillsynen av gruvsektorn. Internationella gruvbolag, framför allt från Kanada, Australien och Kina, har visat intresse för Nigerias mineraltillgångar. Landet har också fyndigheter av litium och andra metaller som efterfrågas i den globala omställningen till elbilar och förnybar energi. Men många investerare avvaktar på grund av korruption, bristande infrastruktur och osäkerhet kring rättsläget.

Internationellt har intresset för Afrikas mineraltillgångar ökat i takt med den gröna omställningen. Nigeria har potential att bli en betydande leverantör av litium och andra råvaror, men avsaknaden av en fungerande reglering gör att landet hittills inte kunnat dra nytta av detta. Samtidigt har grannländer som Niger och Mali lockat till sig stora utländska investeringar, medan Nigeria hamnat efter. Enligt branschbedömare krävs både politisk vilja och fungerande institutioner för att förändra bilden.

Experter påpekar att en reglerad gruvsektor skulle kunna bidra till att minska fattigdomen i landet. I dag uppskattas flera miljoner människor vara beroende av småskalig gruvdrift för sin försörjning. Många av dem har få andra alternativ och hamnar lätt i händerna på illegala nätverk. Samtidigt har lokalbefolkningen i gruvområden ofta hamnat i kläm mellan kriminella aktörer och säkerhetsstyrkor. Byar har evakuerats och gruvor har stängts med kort varsel, utan att de boende fått någon kompensation.

Torsdagens dödsfall väntas nu bli en påminnelse om de mänskliga kostnaderna av den illegala gruvdriften och de brister som finns i rättssystemet. Kritiker menar att myndigheternas tillslag ofta drabbar de svagaste, medan de som tjänar mest på den illegala verksamheten sällan ställs inför rätta. Utan åtgärder mot både överbeläggning och korruption riskerar fler tragedier, varnar människorättsorganisationer.

Det är ännu oklart vad som orsakade dödsfallen. Lokala myndigheter har meddelat att en utredning inletts, men inga ytterligare detaljer har lämnats.