Amerikansk expert om kidnappningen av Maduro säger att det är en enorm händelse

USA:s uppgifter om att de gripit Venezuelas president Nicolas Maduro skapar stora rubriker världen över. Enligt professor Dag Blanck vid Uppsala universitet kan denna händelse markera en dramatisk förändring i amerikansk utrikespolitik.

”Informationen är mycket sensationell,” säger Blanck, som är professor i nordamerikastudier. ”Det är en enorm insats att gå in och kidnappa ett annat lands statschef. Om det är sant är det naturligtvis en stor militär framgång.”

Blanck menar att aktionen utgör ett brott mot internationell rätt. ”Det är sannolikt ett brott mot internationell rätt. USA under Trump ser sig inte som bundet av internationella konventioner. Det finns ett stort motstånd mot internationella organisationer och konventioner. Detta handlar om att ’makt ger rätt’.”

USA har en lång historia av att ingripa mot utländska ledare, men metoderna har varierat. År 2003 störtade USA den irakiska presidenten Saddam Hussein, och 1989 invaderade USA Panama och fängslade president Manuel Noriega. Men historiskt sett har USA oftast använt indirekta eller hemliga metoder när de velat avsätta utländska ledare.

”USA har tidigare försökt att döda utländska statschefer. Fidel Castro utsattes för många mordförsök av CIA, och USA antog sedan en lag som förbjuder mord på utländska statschefer,” förklarar Blanck.

Enligt professorn kan händelsen ses som en del av USA:s nya, aggressiva utrikespolitik under Donald Trumps andra ämbetsperiod. ”Under det senaste året har USA börjat spela den roll som landet tidigare hade i Latinamerika. Det går tillbaka till den så kallade Monroe-doktrinen från 1820-talet, som förklarade att Latinamerika var en amerikansk intressesfär.”

Monroe-doktrinen, som formulerades av president James Monroe 1823, har länge varit en grundpelare i USA:s förhållande till Latinamerika. Doktrinen varnade europeiska makter mot att intervenera i den västra hemisfären och har använts för att legitimera USA:s ingripanden i regionen.

Venezuela har under Maduros ledning varit en av USA:s främsta kritiker i regionen. Landet har världens största bevisade oljereserver och har under många år varit i konflikt med USA kring politiska och ekonomiska frågor. Sedan 2019 har USA erkänt oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas legitima president, men Maduro har behållit kontrollen över landet.

Professor Blanck påpekar att Trumps agerande också kan ses i ljuset av den inhemska politiska situationen i USA. ”Detta är en stor militär triumf som han säkerligen kommer att vara mycket stolt över att använda. Hans ställning i den amerikanska opinionen har försvagats på sistone, eftersom ekonomin har varit den stora frågan.”

De senaste opinionsundersökningarna har visat att Trump tappar mark mot sin motståndare i presidentvalet, och en utrikespolitisk framgång skulle kunna hjälpa honom att återvinna förlorad mark. Historiskt sett har dramatiska utrikespolitiska händelser ofta lett till att presidenters popularitet tillfälligt ökat, ett fenomen som kallas ”rally ’round the flag”-effekten.

Vad som kommer att hända med Maduro är i nuläget oklart. ”Kan han ställas inför rätta? Det är mycket svårt att veta. Vi får vänta och se,” säger Blanck.

Internationella reaktioner på den påstådda gripandet väntas bli starka. Ryssland och Kina, som båda har nära band till Venezuelas regering, kommer sannolikt att fördöma USA:s agerande. Även inom Latinamerika, där många länder traditionellt varit kritiska mot amerikanska interventioner, kan reaktionerna bli hårda.

Händelsen riskerar också att ytterligare destabilisera Venezuela, som redan befinner sig i en djup ekonomisk och humanitär kris. Miljoner venezuelaner har flytt landet under Maduros styre på grund av matbrist, hyperinflation och politiskt förtryck.