Amnesty International har i en ovanlig rapport riktat sin blick mot förhållandena inom Sveriges gränser, och granskat hur den gröna omställningen påverkar samernas rättigheter. Rapporten, som tagits fram i samarbete med Amnesty Norge, Amnesty Finland och Samerådet, undersöker situationen på Fosen i Norge, Käsivarsi i Finland och den planerade nickelgruvan i Rönnbäck i Västerbotten, Sverige. I samtliga fall har samiska rättigheter och traditioner hotats av exploateringsprojekt som framställs som nödvändiga för klimatomställningen. Amnesty kritiserar den svenska staten för att prioritera ekonomiska intressen framför samernas rättigheter och menar att den gröna omställningen riskerar att bli en form av ”grön kolonialism”.

Rapporten lyfter fram det faktum att Sverige så sent som 2020 fälldes av FN för brott mot rasdiskrimineringskonventionen i samband med gruvplanerna i Rönnbäck. Trots FNs uppmaning att se över gruvtillståndet kvarstår planerna, och gruvan kan till och med komma att tilldelas strategisk klimatstatus. Detta väcker allvarliga frågor om Sveriges åtagande att skydda samernas rättigheter och om huruvida den gröna omställningen verkligen kan anses vara hållbar om den sker på bekostnad av urfolks rättigheter. Amnesty ifrågasätter om den svenska staten prioriterar ekonomiska intressen framför samernas rättigheter och varnar för att den gröna omställningen riskerar att bli en form av ”grön kolonialism” om den inte respekterar samernas rättigheter och traditioner.

Amnesty Sverige:s generalsekreterare, Anna Johansson, understryker i ett pressmeddelande att en hållbar omställning inte kan kränka mänskliga rättigheter, diskriminera eller omöjliggöra ett urfolks möjligheter att leva i enlighet med sin historia och sina traditioner. Hon betonar att den svenska staten står inför ett vägval: att genomföra en rättvis omställning eller fortsätta bedriva en politik som underminerar samernas rättigheter. Amnesty uppmanar den svenska regeringen att säkerställa att den gröna omställningen genomförs på ett sätt som respekterar samernas rättigheter och traditioner.

Samerådet ställer sig bakom rapportens slutsatser och kräver att den svenska lagstiftningen tydligare återspeglar samernas status som urfolk, särskilt när det gäller konkurrerande markanvändning som gruvdrift och skogsbruk. De betonar vikten av fritt och informerat samtycke i alla beslut som kan påverka samiska rättigheter. Samerådet uttrycker sitt stöd för klimatlösningar, men understryker att dessa måste implementeras på ett sätt som respekterar och värnar om det samiska folkets framtid. Per-Olof Nutti, ordförande för Samerådet, menar att rapporten ger en tydlig riktning för hur en rättvis omställning kan uppnås. Samerådet uppmanar den svenska regeringen att ta till sig rapportens rekommendationer och säkerställa att samernas rättigheter respekteras i den gröna omställningen.

Amnestys rapport belyser en komplex och viktig fråga: hur kan vi balansera behovet av en grön omställning med skyddet av urfolks rättigheter? Rapporten pekar på risken att den gröna omställningen, som syftar till att skapa en mer hållbar framtid, kan leda till negativa konsekvenser för samiska samhällen om deras rättigheter inte respekteras. Genom att fokusera på specifika fall i Sverige, Norge och Finland, ger rapporten en detaljerad bild av de utmaningar som samer står inför i samband med den gröna omställningen och lyfter fram behovet av att integrera urfolks perspektiv i klimatpolitiken.

Sammanfattningsvis understryker Amnestys rapport vikten av att den gröna omställningen genomförs på ett rättvist och hållbart sätt, där samernas rättigheter och traditioner respekteras. Rapporten uppmanar den svenska regeringen att ta till sig kritiken och vidta åtgärder för att säkerställa att samernas röster hörs och att deras rättigheter skyddas i den pågående omställningen till ett mer hållbart samhälle. Rapporten utgör en viktig påminnelse om att den gröna omställningen inte bara handlar om tekniska lösningar och ekonomiska intressen, utan också om att säkerställa att alla, inklusive urfolk, får möjlighet att delta i och dra nytta av en mer hållbar framtid.

Dela.