Det var den 14 juli som riksdagsledamoten Björn Söder ställde en skriftlig fråga till utrikesminister Ann Linde om att återlämna Łaskis stadgar som antogs i Polen 1505, vilket Politico också rapporterat om. Stadgarna trycktes på pergament och i dag finns det endast två stycken av de tolv ursprungliga exemplaren kvar – ett i Warszawa och ett i Sverige. Stadgarna, som är ett slags samlad dokumentation av dåtida lagar och förordningar, plundrades av svenskarna på 1600-talet under kung Karl X Gustavs fälttåg i landet.
Söder skriver att ”Łaskis stadgar har en alldeles särskild betydelse i Polen och är dessutom det första illustrerade trycket i Polen”.
Björn Söder: ”En fin tanke”
Han frågar Ann Linde: ”Skulle ministern kunna tänka sig att visa välvilja genom att ta initiativ till att återlämna Łaskis stadgar till Polen med anledning av den betydelse som dokumentet har för Polen och hur snabbt Polen agerat för vårt lands säkerhet?” och hänvisar till landets ratificering av den svenska Natoansökan.
– Polen var ett av de första parlamenten som enhälligt antog att man ska stå upp för svensk säkerhet och värna Sverige. Det vore en fin tanke, tycker jag, att återlämna det här dokumentet, säger Björn Söder.
Söder säger att tanken väcktes efter att ha sett när statsminister Magdalena Andersson (S) lämnade över en kopia av ett brev skrivet av kung Karl XII under 1700-talet till Volodymr Zelenskyj under ett besök i Ukraina.
Sverige har restriktiv hållning
Enligt Riksantikvarieämbetet, den myndighet som bland annat ansvarar för frågor kring museer och kulturföremål, har Sverige ”en mycket restriktiv inställning” till att återlämna krigsbyten, vilket i princip aldrig sker.
– Jag menar inte att det ska bli praxis att vi ska ge bort alla krigsbyten. Det här kan man göra i någon sorts välvilja, säger Björn Söder.
Ett av skälen till praxis är att krigsbyten från stormaktstiden inte anses vara stöldgods utan ”rättmätiga erövringar enligt dåtida folkrätt”, som myndigheten skriver på sin hemsida. Enligt Riksantikvarieämbetet hörde det till krigets spelregler att plundra fienden på den tiden. Redan på 1700-talet började sedvänjan uppfattas som olaglig men det skulle dröja till förra århundradet innan internationella överenskommelser upprättades för att skydda föremålen.
Ann Linde säger nej till förslaget
Det är den praxis som Ann Linde hänvisar till när hon den 26 juli svarar på Söders förslag – och nobbar det:
”En restriktiv inställning till återlämning av krigsbyten är inte unik för Sverige”, skriver Linde i svaret och påpekar att det inte är helt enkelt att återlämna kulturhistoriska föremål då det kan vara oklart vilket land eller vilken person som föremålet faktiskt tillhör.
”Mot bakgrund av denna praxis för återlämning av krigsbyten avser jag därför inte ta initiativ till ett återlämnande av Łaskis stadgar”, avslutar Linde.
Expressen har sökt Ann Linde via pressekreterare Adriana Haxhimustafa, som hänvisar till Lindes skriftliga svar.