Julen i Betlehem, staden där kristendomen har sina rötter, präglas i år av en påtaglig tystnad och frånvaro. Den traditionella julgranen som vanligtvis pryder Krubbans torg lyser med sin frånvaro, och den storslagna julbelysningen som brukar lysa upp staden saknas helt. Istället för festliga förberedelser och förväntansfulla besökare, syns palestinska säkerhetsstyrkor och arbetare som städar upp skräp runt Födelsekyrkan. Den dämpade stämningen vittnar om de svåra ekonomiska och politiska omständigheter som präglar staden och dess invånare.
Borgmästare Anton Salman betonar att Betlehems budskap, trots de utmanande omständigheterna, alltid är ett budskap om fred och hopp. Han understryker vikten av att världen inte glömmer bort det palestinska folkets lidande och uppmanar till internationella insatser för att skapa en varaktig fred. Salman menar att världen måste agera för att få ett slut på den orättvisa som palestinierna utsätts för och skapa förutsättningar för en rättvis och hållbar lösning på konflikten.
De inställda julfirandet innebär ett hårt slag mot Betlehems redan ansträngda ekonomi. Turismen, som vanligtvis står för cirka 70 procent av stadens inkomster, har i princip upphört. Hotell står tomma, restauranger gapar öde och souvenirbutiker kämpar för sin överlevnad. Den ekonomiska krisen förvärras ytterligare av den höga arbetslösheten, som enligt Salman ligger på omkring 50 procent i Betlehem, jämfört med 30 procent i övriga delar av Västbanken. Denna skillnad belyser den extra sårbarhet som Betlehem upplever på grund av sin beroendeställning av turismen.
Den rådande situationen i Betlehem är en stark kontrast mot den glädje och feststämning som julen traditionellt förknippas med. Istället för att fira Jesu födelse med sång och musik, präglas staden av oro och ovisshet inför framtiden. Många familjer kämpar för att få ekonomin att gå ihop och att kunna försörja sina barn. Den saknade julstämningen blir en symbol för de svårigheter som palestinierna i Betlehem står inför.
Trots de dystra omständigheterna behåller Betlehems invånare hoppet om en bättre framtid. De fortsätter att kämpa för sina rättigheter och för en fredlig lösning på konflikten. Borgmästare Salmans budskap om fred och hopp ekar genom den tysta staden och påminner om den universella längtan efter en värld fri från våld och förtryck. Han uppmanar världen att inte glömma bort Betlehem och det palestinska folkets kamp för frihet och självbestämmande.
I skuggan av den inställda julen och den ekonomiska krisen, lever hoppet om fred och försoning kvar i Betlehem. Stadens invånare fortsätter att be för en ljusare framtid och för att världen ska lyssna till deras rop på rättvisa och fred. Deras uthållighet och tro är en påminnelse om den mänskliga andens styrka och om vikten av att aldrig ge upp hoppet, även i de mörkaste stunder. Betlehems budskap om fred och hopp, trots allt, fortsätter att resonera genom världen.
