Växande hot mot Arktiska sälpopulationer och fåglar, visar ny rapport
Statusen för sälarten klappmyts har försämrats från ”sårbar” till ”starkt hotad”, medan skäggsäl och grönlandssäl nu klassificeras som ”nära hotade”. Detta framkommer i en ny rapport från Internationella naturvårdsunionen (IUCN).
Arktiska sälar möter allt större utmaningar när klimatförändringarna accelererar i deras livsmiljö. Uppvärmningen i Arktis sker upp till fyra gånger snabbare än i övriga världen, vilket drastiskt påverkar de isområden som sälarna är beroende av för sin överlevnad, reproduktion och jakt.
Klimatförändringarna är dock inte det enda hotet. Enligt IUCN bidrar även ökad fartygstrafik, gruvdrift, oljeutvinning, industriellt fiske och jakt till det växande trycket på sälarterna. Den kombinerade effekten av dessa faktorer skapar en allvarlig situation för de arktiska ekosystemen.
Klappmytsen, som nu klassas som starkt hotad, är särskilt sårbar för issmältning eftersom arten föder sina ungar på isflak. När isutbredningen minskar och isperioderna blir kortare, påverkas artens fortplantningsförmåga negativt.
Problemet begränsar sig inte till sälar. Rapporten visar att fågelpopulationer världen över också står inför alarmerande utmaningar. Enligt IUCN:s bedömning är 11,5 procent av de över 11 000 utvärderade fågelarterna hotade. Ännu mer oroväckande är att hela 61 procent av alla fågelarter visar minskande populationer – en markant ökning från 44 procent år 2016.
Förstörelsen av tropiska skogar framhålls som ett av de allvarligaste hoten mot fågellivet. När dessa viktiga livsmiljöer försvinner till förmån för jordbruk, gruvdrift och stadsutveckling, förlorar många specialiserade fågelarter sina habitat och födokällor.
”Den dramatiska ökningen av andelen fågelarter med minskande populationer är extremt oroande och visar på storskaliga förändringar i våra ekosystem,” säger miljöforskare med expertis inom biodiversitet.
Klimatförändringar påverkar även fåglar genom att förändra migrationsmönster, förskjuta häckningstider och skapa obalans mellan fåglars häckningsperioder och tillgången på föda, vilket ytterligare komplicerar situationen för många arter.
Rapporten innehåller dock även positiva nyheter. Den gröna havssköldpaddan är inte längre klassad som utrotningshotad. Decennier av målmedvetna bevarandeinsatser har enligt IUCN lett till att populationen ökat med 28 procent sedan 1970-talet. Detta visar att långsiktiga och välplanerade naturvårdsinsatser kan ge konkreta resultat.
Framgången med den gröna havssköldpaddan har uppnåtts genom en kombination av strandskydd, begränsningar av fiske med särskilda redskap som riskerar att fånga sköldpaddor som bifångst, samt internationellt samarbete för att skydda artens häckningsplatser.
Experter betonar att liknande långsiktiga och omfattande insatser nu krävs för att vända den negativa trenden för sälar och fåglar. Detta inkluderar kraftfulla åtgärder för att bromsa klimatförändringarna, skapa fler skyddade områden i Arktis och begränsa industriell verksamhet i känsliga ekosystem.
”De arktiska ekosystemen är särskilt sårbara och fungerar som en tidig varningssignal för förändringar som kan komma att påverka hela planeten,” förklarar klimatforskare specialiserade på polarområden.
Naturvårdsorganisationer efterlyser nu ökade internationella ansträngningar för att motverka klimatförändringarna och stärka skyddet av kritiska habitat, både i Arktis och i tropiska regioner. De framhåller att framgången med den gröna havssköldpaddan visar att positiva förändringar är möjliga med rätt insatser och politisk vilja.
IUCN:s rapport utgör ett viktigt beslutsunderlag för internationella miljökonventioner och nationella naturvårdsinsatser, och kommer sannolikt att påverka kommande förhandlingar om globala klimat- och biodiversitetsmål.
21 kommentarer
Att öka fartygstrafiken förvärrar problemet för sälarna. Försiktighetsåtgärder borde införas snabbare.
Absolut, sjöfartens inverkan på marin miljö är oförlåtlig.
Det är sovande att sälpopulationerna i Arktis lider på grund av både klimatförändringarna och mänsklig aktivitet. Man undrar hur mycket djur vi måste se försvinnna innan vi förstår vikten av att agera?
IUCN:s rapport gör klart att tiden är knapp. Hur kan vi minska vår påverkan snabbare?
Det är en väldigt viktig fråga. Klimatförändringarna måste stoppas för att rädda dessa unika ekosystem.
Det är bevisat att den snabba ökningen av gruvdrift och industriellt fiske i Arktis hotar sälar. När blir vi förnuftiga?
Det är en bra fråga. Men enkelt är det inte med ekonomiska intressen.
Rapporten om utrotningshotade sälar i Arktis visar tydligt hur mänsklig aktivitet förstör naturen. Är det ett pris vi vill betala?
Nej, vi måste finna ett balanseradare sätt att dela resurserna.
Det är tragiskt att under de senaste åren har gruvdrift och oljeutvinning bidragit till att öka trycket på arktiska sälar. Ska vi fortsätta utnyttja regionen på detta sätt?
Det är en balansgång mellan ekonomisk utveckling och miljöskydd. Men ekosystemen kan inte fixa tillbrott.
Att klappmytsen nu klassas som starkt hotad är verkligen oroande. Den snabba isbildningen är avgörande för deras överlevnad.
Ja, isflak är essentiella för deras reproduktion. Klimatförändringarna förstör deras enda bo.
Denna rapport visar tydligt att klimatförändringarna i Arktis går för fort. Hur ska vi kunna rädda dessa arter i tid?
Det kräver globala insatser och starkare miljölagstiftning.
Det är svårt att föreställa sig en Arktis utan sälar. Klimatförändringarna måste stoppas nu.
Ja, och den mänskliga aktiviteten måste regleras strängare.
Rapporten om utrotningshotade sälar i Arktis är ett väckelseklocka. När ska vi verkligen agera?
Först när det är för sent?
Sälarna i Arktis lider av den snabba klimatförändringen. Det är synd att vi först förstår problemet då det är för sent.
vi måste handla snabbt för att rädda de kvarvarande populationerna.