Den svenska Valnämnden för Sametinget sammanträdde för att behandla överklaganden gällande röstlängden inför sametingsvalet. Dessa överklaganden skulle granskas och yttranden formuleras för att sedan skickas till Länsstyrelsen, som har det slutgiltiga beslutet. En central person i denna händelsekedja är Per Mikael Utsi, tidigare styrelseordförande för Sametinget och även tidigare ordförande i valnämnden. Utsi hade själv överklagat ett betydande antal namn, närmare bestämt 177 personer, och dessa överklaganden skulle behandlas under mötet. Hans dubbla roller, som både klagande och ledamot i valnämnden, skapade en komplex situation.
Mötet tog en oväntad vändning när en majoritet av valnämnden deklarerade Utsi jävig. Ordföranden Jennie Granberg förklarade att de hade gett Utsi möjlighet att själv anmäla jäv, men han hade inte gjort det. Granberg uttryckte att det var en svår situation att hantera när någon inte inser sin egen jäv, och att valnämnden kände sig tvungna att fatta beslutet. Beslutet om jäv innebar att Utsi inte skulle delta i behandlingen av överklagandena, inklusive sina egna. Trots beslutet vägrade Utsi lämna mötet. Han argumenterade att han hade blivit kallad till mötet och därför måste ha ansetts ojävig vid kallelsen. Utsi ansåg att ordföranden hade begått ett misstag.
Utsis vägran att lämna mötet grundade sig i hans uppfattning att han inte var jävig. Han hävdade att han kunde ha hanterat sina egna överklaganden objektivt och på samma sätt som alla andra ärenden. Han menade att hans personliga engagemang i frågan inte påverkade hans förmåga att fatta opartiska beslut. När han konfronterades med valnämndens beslut hänvisade han återigen till att han hade blivit kallad till mötet, vilket han tolkade som ett bevis på att han var ojävig. Denna fastlåsta situation ledde till att mötet fick avbrytas.
Konsekvensen av det avbrutna mötet blev att frågan om överklagandena och Utsis jäv sköts upp till nästa möte. Denna försening skapar osäkerhet kring processen och tidsramen för att fastställa den slutgiltiga röstlängden. Situationen belyser de potentiella konflikter som kan uppstå när en person har flera roller i en beslutsprocess. Utsis agerande väcker frågor om jävsbedömning och hur man hanterar situationer där en person både är part i ett ärende och samtidigt medlem i det beslutande organet. Det återstår att se hur valnämnden kommer att hantera denna komplicerade situation vid nästa möte.
Denna händelse har skapat en diskussion kring jävsregler och hur de tillämpas i praktiken. Det är viktigt att ha tydliga regler och procedurer för att hantera jävssituationer för att säkerställa opartiskhet och rättssäkerhet. Det är också viktigt att alla inblandade parter förstår och respekterar dessa regler. Valnämndens beslut att förklara Utsi jävig visar att de tar dessa frågor på allvar och strävar efter att upprätthålla en rättvis process. Det är nu upp till valnämnden att hitta en lösning på den uppkomna situationen och säkerställa att alla överklaganden behandlas på ett korrekt och opartiskt sätt.
Sammanfattningsvis har händelsen i valnämnden skapat en komplex situation som involverar frågor om jäv, opartiskhet och rättssäkerhet. Per Mikael Utsis dubbla roller som både klagande och ledamot i valnämnden ledde till en konflikt som resulterade i ett avbrutet möte. Det återstår att se hur valnämnden kommer att hantera denna situation vid nästa möte och hur det kommer att påverka processen för att fastställa den slutgiltiga röstlängden inför sametingsvalet. Händelsen understryker vikten av tydliga regler och procedurer för jävsbedömning och vikten av att alla inblandade parter respekterar dessa regler.
