Mats Jonssons gripande släktkrönika, ”När vi var samer”, har under de senaste två månaderna tagit scenkonsten med storm i en hyllad teaterproduktion. Pjäsen, som haft urpremiär på Sara kulturhus i Skellefteå, skildrar Jonssons farfars och släkts månghundraåriga kamp för att bevara sin samiska identitet och livsstil mot en bakgrund av förtryck och assimilering. Föreställningen, som turnerat landet runt, har mötts av överväldigande positiv respons från publiken och spelats för utsålda hus på flera orter. Skådespelarna själva vittnar om publikens engagemang och den meningsfulla dialog som uppstått efter föreställningarna, något som överträffat alla förväntningar. Framgången tyder på ett starkt intresse för samisk historia och kultur, och produktionen har uppenbarligen träffat en nerv hos den svenska publiken.
Förutom att erbjuda en stark teaterupplevelse, har ”När vi var samer” också fungerat som en viktig kunskapskälla för publiken. Pjäsen ger en inblick i den samiska historien som går långt bortom den förenklade och ofta förskönande bild som presenteras i traditionella läroböcker. Den blottlägger de historiska orättvisor, den systematiska diskriminering och de förödande konsekvenser som den svenska assimileringspolitiken haft för det samiska folket. Genom att lyfta fram dessa ofta bortglömda eller förtigna aspekter av svensk historia bidrar pjäsen till en mer nyanserad och sanningsenlig förståelse av landets förflutna och dess relation till den samiska befolkningen.
Den lärorika aspekten av produktionen har inte bara berört publiken. Även skådespelarna själva har uttryckt att deras medverkan i pjäsen fördjupat deras förståelse för samisk historia och kultur. Paul Ol Joná Utsi, en av skådespelarna, berättar att trots att han redan hade kunskap om samiska förhållanden genom sina skogssamiska vänner, har arbetet med pjäsen gett honom nya insikter. Han nämner specifikt de lagar och regler som historiskt använts för att tvinga samer från sina hemtrakter, något som han tidigare inte haft samma djupa förståelse för. Detta vittnar om pjäsens förmåga att skapa en lärprocess för alla inblandade, både på och bakom scenen.
Samarbetet mellan Västerbottensteatern och Åarjelhsaemien teatere/Sydsamiska teatern i Mo i Rana har varit avgörande för pjäsens framgång. Genom att förena sina kompetenser och resurser har de två teaterinstitutionerna skapat en produktion som både är konstnärligt stark och kulturellt betydelsefull. Samarbetet har möjliggjort en autentisk och respektfull skildring av den samiska historien och kulturen, vilket ytterligare förstärker pjäsens budskap och dess förmåga att beröra publiken. Detta interkulturella samarbete fungerar också som ett positivt exempel på hur konstnärliga uttryck kan användas för att bygga broar mellan olika kulturer och skapa en större förståelse för varandra.
”När vi var samer” framstår som mer än bara en teaterföreställning. Den är ett viktigt kulturhistoriskt dokument som ger röst åt en ofta marginaliserad grupp och belyser en mörk sida av svensk historia. Pjäsen utmanar den etablerade berättelsen och tvingar publiken att konfrontera de orättvisor som det samiska folket utsatts för. Genom att väcka känslor och skapa dialog bidrar produktionen till en ökad medvetenhet och förståelse för samisk kultur och historia, något som är avgörande för att bygga en mer rättvis och inkluderande framtid.
Slutligen kan man konstatera att pjäsens framgång beror på en kombination av faktorer. Mats Jonssons starka och personliga berättelse, skådespelarnas engagemang, det fruktbara samarbetet mellan de två teaterinstitutionerna och publikens öppenhet för att lära sig mer om samisk historia och kultur har alla bidragit till att göra ”När vi var samer” till en succé. Förhoppningsvis kommer pjäsens budskap att leva vidare och fortsätta inspirera till reflektion och dialog om samers rättigheter och den svenska statens historiska ansvar.
