Svenska resenärer som planerade sina utlandsresor kring årsskiftet kan behöva se över sina budgetar. Efter ett gynnsamt 2025 har den svenska kronan försvagats markant under de första månaderna av 2026, vilket gör utlandssemestern dyrare för svenska turister.

Under förra året stärktes svenskarnas resebudget avsevärt när dollarn blev 17 procent billigare och euron sjönk med 6 procent mot kronan. Men den trenden har nu vänt, och de flesta vanliga resvalutorna har blivit betydligt dyrare sedan årsskiftet.

Dollarn har stigit med 11,5 procent sedan den amerikanska valutans årslägsta nivå i januari. Euron har samtidigt blivit 5,5 procent dyrare jämfört med sin lägsta nivå den 3 februari. Bland de valutor som svenskar vanligtvis reser med är det i princip endast den inflationsdrabbade turkiska liran som blivit något billigare under året, med en uppgång på 1,6 procent för kronan.

Robert Bergqvist, ekonom på SEB, pekar på att det är den starka dollarn som ligger bakom kronans nedgång. Han förklarar att det handlar om en omvärdering av synen på den amerikanska ekonomin och den amerikanska penningpolitiken. Den amerikanska ekonomin har hittills under 2026 visat sig motståndskraftig, vilket har fått marknadsaktörer att ändra sina förväntningar på vad den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer att göra med styrräntan framöver.

Efter Federal Reserves räntebesked förra veckan prisar nu marknaden in en räntehöjning i USA under året. Detta står i stark kontrast till de tidigare höga förväntningarna på räntesänkningar. Enligt Bergqvist har centralbankernas räntepolitik en betydligt större påverkan på den svenska ekonomin än den spända geopolitiska situationen eller det energiprisskock som följde efter Irankonflikten.

Räntegapet mellan länderna spelar en avgörande roll för valutautvecklingen. Sverige har för närvarande en styrränta på 1,75 procent, medan den amerikanska styrräntan ligger på 3,75 procent. Om Federal Reserve skulle höja räntan ytterligare skulle räntegapet vidgas ännu mer, vilket skulle skapa ytterligare nedåtpress på kronan.

Mot euroområdet är ränteskillnaden 0,50 procentenheter, vilket Bergqvist beskriver som ”ett räknefel” när han bedömer effekten på kronan. Den relativt lilla skillnaden förklarar varför kronan försvagats mindre mot euron än mot dollarn.

En annan viktig faktor som skapar motvind för kronan är stora kapitalflöden till USA. När Wall Street stiger kraftigt och amerikanska AI-aktier skjuter i höjden måste fondförvaltare justera sina portföljer för att återspegla hur olika aktiemarknader presterar. Detta innebär att de behöver köpa amerikanska tillgångar, vilket ökar efterfrågan på dollar.

Bergqvist lyfter fram ett konkret exempel på hur detta påverkar valutamarknaden. Han hänvisar till Elon Musks rymd- och AI-företag SpaceX, som börsnoterades för två veckor sedan, och menar att denna typ av stora noteringar påverkar globala kapitalflöden. Med en glimt i ögat föreslår han att man skulle kunna ”lägga en del av skulden på Elon Musk för den svaga kronan”.

För svenska resenärer innebär utvecklingen att utlandssemestern blivit dyrare oavsett destination. Norska resenärer drabbas särskilt hårt, med en försvagning på 8 procent mot norska kronan sedan årsskiftet. Detta är en ovanligt stor valutachock för ett så nära grannland.

Även andra populära resmål har blivit märkbart dyrare. Den mexikanska peson har stärkts med 7,7 procent mot kronan, medan det brittiska pundet stigit med 3,7 procent. Den schweiziska francen är 3,4 procent dyrare, och den japanska yenen har stärkts med 2,9 procent.

Bland de nordiska valutorna har även den danska kronan blivit dyrare med 2,4 procent, medan den polska zlotyn, som är populär bland svenskar som besöker Polen, stigit med 0,8 procent.

Det är endast den turkiska liran som går emot trenden, vilket kan göra Turkiet till ett förmånligare resmål för svenska turister i sommar. Däremot drivs lirans försvagning av den höga inflationen i landet, vilket kan innebära att priserna på plats ändå har stigit trots den gynnsammare växelkursen.

Valutautvecklingen speglar en bredare förändring i det globala ekonomiska läget, där styrkan i den amerikanska ekonomin och förväntningar på penningpolitiken driver investerare mot USA och dollarn, på bekostnad av mindre valutor som den svenska kronan.