Efter femton år som gymnasielärare i svenska och historia tog hennes karriär en ny vändning när hon sökte jobb på Sveriges Radio. Nu har Stina Düringer tilldelats ett prestigefullt pris för sitt arbete som folkbildare.

Juryn beskriver Düringer som ”en kritisk folkbildare” som med ”språklig lekfullhet” har ”förnyat den klassiska konsten att upplysa människor inifrån”. Utmärkelsen kommer med en prissumma på 20 000 kronor.

I en intervju med Dagens Nyheter reflekterar Düringer över sin uppväxt och hur den formade hennes väg mot litteraturen och kunskapen.

”Jag kan säga att min tur i oturen var att jag var ful och dum när jag var barn. De nöjen som erbjöds andra fanns inte tillgängliga för mig. Då kunde jag istället försvinna in i läsandet,” berättar hon för tidningen.

Düringers väg till Sveriges Radio kom efter en lång karriär i skolans värld. Den erfarenhet hon samlat på sig under åren som lärare har gett henne en särskild förmåga att förmedla kunskap på ett tillgängligt sätt, något som juryn särskilt har uppmärksammat i sin motivering.

Hennes arbete vid Sveriges Radio har kännetecknats av en förmåga att göra komplexa ämnen begripliga och intressanta för en bred publik. Genom sitt arbete har hon bidragit till att hålla folkbildningens tradition levande i en tid då korta format och snabb information ofta premieras.

Priset som Düringer mottar är ett erkännande av den viktiga roll som public service spelar i det svenska samhället. I en medielandskap i ständig förändring, där kommersiella intressen ofta styr innehållet, har Sveriges Radio fortsatt att prioritera program med bildande och upplysande karaktär.

Folkbildning har en lång och stark tradition i Sverige, med rötter i 1800-talets folkrörelser. Den strävar efter att göra kunskap och bildning tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller tidigare utbildning. I denna tradition har Düringer funnit sin plats, med ett modernt anslag som tilltalar dagens lyssnare.

Kollegor beskriver Düringer som en person med djup kunskap och en osviklig känsla för hur man berättar en historia. Hennes program har ofta en historisk utgångspunkt men med kopplingar till samtiden, vilket ger lyssnarna nya perspektiv på aktuella frågor.

Priset kommer vid en tid då public service roll i samhället debatteras flitigt. Kritiker menar att statligt finansierad media bör begränsas, medan försvarare pekar på det kulturella och bildande värde som kanaler som Sveriges Radio tillför samhället.

För Düringer själv kommer priset som en bekräftelse på många års arbete med att göra kunskap tillgänglig och intressant. Hennes bakgrund som lärare har gett henne verktyg att nå fram till lyssnare med olika förutsättningar och intressen.

I samband med prisutdelningen har flera kulturpersonligheter hyllat Düringers insatser för den svenska folkbildningen. Hon beskrivs som en brobyggare mellan akademisk kunskap och allmänhetens intresse – en roll som blir allt viktigare i ett informationssamhälle där källkritik och fördjupning ofta får stå tillbaka för snabba nyhetsflöden.

Trots framgångarna och nu senast prisutmärkelsen förblir Düringer ödmjuk inför sitt uppdrag. I intervjuer framhåller hon ofta att det är innehållet och lyssnarna som står i centrum, inte hennes egen person. Den inställningen speglar den klassiska folkbildningstanken: att kunskap ska förmedlas för kunskapens skull, inte för personlig vinning eller berömmelse.

Med priset följer inte bara ekonomiskt erkännande utan också ett ökat intresse för Düringers arbete. Detta ger henne en plattform att nå ännu fler lyssnare och fortsätta sitt viktiga arbete som folkbildare i en tid då behovet av kritiskt tänkande och djupare förståelse för vår gemensamma historia kanske är större än någonsin.

Dela.

19 kommentarer

Leave A Reply