Danmark talar om för NATO att de kommer göra mer i Arktis

De nordiska länderna intensifierar sitt samarbete kring arktisk säkerhet genom ett viktigt möte med NATO:s generalsekreterare Mark Rutte. Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen och Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt planerar att träffa Rutte vid NATO:s högkvarter under sena eftermiddagen. Mötet hålls utan planerade presskonferenser eller officiella uttalanden.

I ett uttalande inför mötet framhåller Lund Poulsen att det finns ”brett stöd för att NATO ska ta en mer aktiv roll i Arktis”. Detta signalerar en växande oro över säkerhetsläget i regionen, som under senare år blivit en allt viktigare geopolitisk arena.

Motzfeldt uttrycker i samma pressmeddelande att ”situationen kräver att vi stärker samarbetet kring försvar och säkerhet i Arktisområdet brett inom NATO-kretsen. Jag ser fram emot att diskutera vägen framåt med NATO:s generalsekreterare och mina nordiska kollegor i Bryssel.”

Det arktiska området har fått ökad strategisk betydelse i takt med att klimatförändringarna öppnar nya farleder och gör naturresurser mer tillgängliga. Rysslands aggressiva hållning i regionen har också bidragit till ökad spänning, särskilt efter invasionen av Ukraina 2022.

För Danmark och Grönland är utvecklingen särskilt betydelsefull eftersom Grönland utgör en central del av Danmarks arktiska territorium. Grönland har under senare år fått större självständighet i utrikespolitiska frågor, vilket gör Motzfeldts närvaro vid mötet symboliskt viktig.

Ännu är det oklart om Sverige kommer att delta på ministernivå. Sveriges inträde i NATO tidigare i år har förändrat den nordiska säkerhetsdynamiken, och landets engagemang i arktiska frågor har blivit allt viktigare för alliansen.

Mötet äger rum i en tid då NATO arbetar med att utveckla en mer sammanhängande arktisk strategi. Efter Finlands och Sveriges anslutning till försvarsalliansen kontrollerar NATO-länder nu majoriteten av kustlinjen runt Arktis, vilket stärker alliansens position i regionen.

Experter menar att det ökade NATO-engagemanget i Arktis kan ses som ett svar på Kinas växande intresse för området, där Peking har deklarerat sig som en ”nära-arktisk stat” och visat intresse för handel, infrastruktur och naturresurser.

Arktisrådet, det mellanstatliga forumet för arktiska frågor, har samtidigt försvagats efter att samarbetet med Ryssland, som innehar ordförandeskapet 2021-2023, pausades efter Ukrainainvasionen. Detta har skapat ett vakuum som NATO delvis försöker fylla.

Mötet i Bryssel kan också ses i ljuset av Danmarks nyligen presenterade försvarsavtal, som innebär betydande investeringar i militär närvaro på Grönland och Färöarna. Avtalet markerar en historisk förändring i Danmarks försvarspolitik med fokus på det nordatlantiska området.

För NATO representerar det arktiska samarbetet en komplex balans mellan avskräckning och dialog. Alliansen vill undvika en militarisering av regionen samtidigt som man måste vara beredd att försvara medlemsländernas territorium och intressen.

Resultatet av dagens möte väntas inte offentliggöras i detalj, men det kommer sannolikt att utgöra grunden för en mer samordnad nordisk hållning inom NATO:s arktiska politik. Frågan förväntas även tas upp vid NATO:s nästa toppmöte där alla medlemsländer deltar.