Den globala medellivslängden ökar men unga vuxna möter växande hälsoutmaningar

Vi lever längre och den globala dödligheten minskar överlag. Detta framgår av studien Global burden of disease som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet. Den omfattande rapporten presenteras samtidigt vid World Health Summit-konferensen i Berlin.

Studien bygger på ett samarbete mellan 16 500 forskare som har analyserat data om förväntad livslängd, dödsorsaker och sjukdomsprevalens i 204 länder. Resultaten visar en remarkabel global förbättring under de senaste decennierna, men pekar också på oroande trender inom vissa befolkningsgrupper.

Den förväntade globala livslängden var 20 år längre 2023 jämfört med 1950. Den globala förväntade livslängden, som sjönk under pandemin, har återgått till nivåerna före pandemin och ligger nu på 76,3 år för kvinnor och 71,5 år för män. Men skillnaderna är betydande. I delar av Afrika söder om Sahara är den så låg som 63 år, medan den i Sverige är omkring 20 år högre.

Oroande mönster syns dock bland unga vuxna, särskilt när det gäller ökade dödstal bland tonåringar och unga vuxna, framför allt i Nord- och Latinamerika. I åldersgruppen 20 till 38 år har dödsorsaker som självmord, drogoverdoser och alkoholrelaterade dödsfall ökat mest.

Barnadödligheten minskade markant under studieperioden. Orsakerna är minskad undernäring, vacciner och förbättrad hälso- och sjukvård. Detta representerar en av de största framgångarna inom global folkhälsa under de senaste decennierna.

Irene Akua Agyepong från Ghana College of Physicians and Surgeons, som arbetat med rapporten, påpekar att vi måste fortsätta använda fungerande verktyg. Hon ser med oro på det ökande misstroende mot vacciner som finns i delar av världen.

”När jag arbetade som läkare i slutet av 1980-talet var sjukhus och kliniker fulla av barn som dog av mässling, det var otroligt många som förlorade sina barn i Ghana. Idag har människor inte sett dessa syner,” säger hon.

Alacros Cieza från enheten för icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, kommenterar vid rapportens presentation: ”Människor lever nu fler år med icke-smittsamma sjukdomar, vilket ställer ökade krav på våra hälso- och sjukvårdssystem.”

Totalt sett står icke-smittsamma sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer för nästan två tredjedelar av alla dödsfall i världen. Låginkomstländer står inför dubbla utmaningar när denna typ av sjukdomar ökar samtidigt som de kämpar med bland annat infektionssjukdomar, skriver forskarna.

Rapporten lyfter också fram att miljö- och klimatrelaterade faktorer i allt större utsträckning bidrar till ökad dödlighet och ohälsa. Här nämns luftföroreningar och värmeböljor, som leder till både direkt ohälsa och död samt indirekt genom bland annat matbrist. Dessa faktorer förväntas få ökad betydelse i framtiden om inte effektiva åtgärder vidtas globalt.

Forskarnas metod har varit omfattande. Nätverket av 16 500 forskare har sammanställt data från 204 länder och regioner gällande dödlighet och sjukdom. De har samlat in uppgifter om 375 sjukdomar och skador, 88 riskfaktorer, kön och ålder för 204 länder och regioner. Totalt har de använt över 310 000 källor, vilket gör studien till en av de mest omfattande globala hälsoundersökningarna någonsin.

Bland barn under fem år var den främsta dödsorsaken 2023 undernäring, osäker tillgång till rent vatten och dålig hygien. För barn mellan fem och 14 år var järnbrist den främsta dödsorsaken, följt av vatten- och hygienrelaterade orsaker.

Trots de framsteg som gjorts visar rapporten fortsatt stora globala ojämlikheter i hälsa. Medan höginkomstländer främst brottas med livsstilsrelaterade sjukdomar, kämpar många låg- och medelinkomstländer fortfarande med grundläggande hälsoutmaningar som brist på rent vatten och näring.

Resultaten från Global burden of disease-studien belyser vikten av fortsatta globala insatser för att förbättra folkhälsan och minska ojämlikheter mellan och inom länder. Det visar också på behovet av att anpassa hälso- och sjukvårdssystem till en åldrande befolkning där icke-smittsamma sjukdomar spelar en allt större roll.