Våldsamma protester i Iran: Minst 29 demonstranter döda

De omfattande protesterna som sveper över Iran har nu krävt minst 29 demonstranters liv, bland dem fyra barn. Även två medlemmar av den iranska säkerhetsstyrkan har dödats enligt uppgifter från den USA-baserade människorättsorganisationen HRANA.

Under endast lite mer än en vecka har myndigheterna gripit över 1 200 personer, enligt samma organisation som hämtar sin information från ett nätverk av aktivister inne i Iran. Uppgifterna är svåra att verifiera oberoende, eftersom statskontrollerade iranska medier rapporterar mycket sparsamt om händelserna.

Protesterna, som har sin grund i ekonomiskt missnöje, är de största i Iran sedan 2022. Enligt HRANA har protestyttringarna nu spridit sig till 27 av landets 31 provinser, vilket visar på missnöjets omfattning och djup.

Det stigande dödstalet har väckt frågor om möjlig internationell inblandning. USA:s president Donald Trump varnade i fredags att USA kan komma att agera om den iranska regimen ”våldsamt dödar fredliga demonstranter”. Vad en sådan intervention skulle kunna innebära konkret är dock oklart.

Situationen i Iran är svåröverblickbar då journalister på plats är kraftigt begränsade i sitt arbete. Utländska medier har små möjligheter att rapportera fritt från landet, och de statliga medierna ger en mycket filtrerad bild av utvecklingen. Detta skapar ett informationsvakuum som ytterligare försvårar omvärldens förståelse av protesternas omfattning och karaktär.

Protesterna äger rum i ett redan ansträngt ekonomiskt läge för Iran. Landets ekonomi har under flera år lidit svårt av internationella sanktioner, hög inflation och utbredd arbetslöshet. Dessa ekonomiska svårigheter har skapat grogrund för ett växande folkligt missnöje, särskilt bland yngre iranier som ser begränsade framtidsutsikter.

Det iranska ledarskapet har tidigare använt sig av omfattande våldsamma tillslag för att slå ner protestyttringar. Under protesterna 2022, som utlöstes av den 22-åriga Mahsa Aminis död i sedlighetspolisens förvar, dödades enligt människorättsorganisationer flera hundra demonstranter och tusentals arresterades.

Experter på iransk politik pekar på att regimen befinner sig i en svår balansgång. Å ena sidan vill man visa styrka inför den inhemska och internationella publiken, å andra sidan riskerar alltför brutala metoder att ytterligare underblåsa protesterna och öka det internationella trycket mot regimen.

För omvärlden, särskilt USA och europeiska länder, innebär utvecklingen i Iran en komplicerad diplomatisk utmaning. Frågan om hur man kan stödja demokratisträvanden utan att bli anklagad för inblandning i landets inre angelägenheter är delikat. Samtidigt finns en oro för att situationen kan eskalera till en fullskalig konfrontation om dödstalen fortsätter att stiga.

Mänskliga rättighetsorganisationer har uppmanat det internationella samfundet att utöva påtryckningar mot den iranska regimen för att stoppa våldet mot demonstranter och säkerställa att de gripna får en rättvis behandling enligt internationell standard.

Medan protesterna fortsätter att utvecklas återstår att se om de kommer att leda till substantiella förändringar i Iran eller om regimen kommer att lyckas kväsa dem, som man gjort med tidigare proteströrelser. Klart är dock att det iranska folkets frustration över ekonomiska svårigheter och begränsade friheter har nått en ny kritisk nivå.