Felaktig sekretesshantering inom svenska domstolar – ett återkommande problem
I november 2020 riktade Justitieombudsmannen (JO) kritik mot en domare vid Falu tingsrätt för att ha underlåtit att utfärda ett sekretessbeslut i en dom. Detta resulterade i att känsliga uppgifter om en våldsutsatt kvinna, inklusive namn, personnummer och skyddad adress, blev offentligt tillgängliga. Fallet i Falun har sedan dess fungerat som ett varnande exempel och JO har vid flera tillfällen påtalat vikten av korrekta sekretessbeslut inom rättsväsendet. SVT:s granskning år 2024 visade att problemet är utbrett och att fel av detta slag sker dagligen. Detta innebär en allvarlig risk för brottsoffer och andra personer med skyddade personuppgifter.
SVT:s granskning avslöjar omfattningen av problemet
SVT:s stickprov under två veckor i november 2024 resulterade i att 15 domar och slutliga beslut hittades där sekretessbeslut saknades för personer med skyddade uppgifter. Detta motsvarar i snitt ett fel per dag. Dessa misstag kan få allvarliga konsekvenser för de drabbade, som riskerar att utsättas för ytterligare våld eller trakasserier. Domstolarna har möjlighet att korrigera felen innan informationen sprids, men detta kräver att misstagen uppmärksammas. Domaren och sekretessexperten Peder Liljeqvist betonar vikten av att minimera antalet fel med tanke på de potentiellt förödande konsekvenserna.
Domstolsverkets system och bristande åtgärder
Redan 2020 varnades Domstolsverket för att deras datorsystem kunde bidra till sekretessbrister. Men först hösten 2024 implementerades en ändring i systemet som tillåter domare att exkludera bilagor med sekretessbelagda uppgifter. Enligt Henrik Ardhede, chef på Domstolsverkets enhet för digital mål- och ärendehantering, har andra åtgärder prioriterats högre. JO har även riktat kritik mot ett nytt datorsystem för brottmålsdomar, infört 2022, där antalet sekretessmissar tycks ha ökat. Trots att det är tekniskt möjligt att skapa en varningsfunktion i systemet har detta ännu inte implementerats.
Konsekvenser och ansvar
Konsekvenserna av bristfällig sekretesshantering kan vara allvarliga för de drabbade. "Kristin", vars skyddade adress av misstag skickades till hennes våldsamma exman, är ett exempel på hur dessa fel kan påverka människors liv och säkerhet. Det är avgörande att domstolarna tar sitt ansvar och säkerställer att sekretessbestämmelserna följs. Domstolsverket behöver prioritera utveckling och implementering av systemfunktioner som minimerar risken för misstag.
Behovet av förändring
För att förhindra framtida sekretessbrister krävs ett flertal åtgärder. Domstolsverket måste prioritera implementeringen av varningsfunktioner i sina datorsystem och säkerställa att domare får tillräcklig utbildning i sekretessfrågor. Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för att upptäcka och korrigera fel innan information sprids. En ökad medvetenhet om problemet och dess potentiella konsekvenser är avgörande för att säkerställa att rättsväsendet skyddar de mest sårbara.
Framtida utmaningar och lösningar
Det är uppenbart att det finns ett behov av fortsatt arbete för att förbättra sekretesshanteringen inom svenska domstolar. Utvecklingen av nya tekniska lösningar, såsom varningsfunktioner i datorsystem, är en viktig del av detta arbete. Men det är lika viktigt att säkerställa att domare och annan domstolspersonal har den kunskap och de resurser som krävs för att hantera sekretessfrågor på ett korrekt sätt. En kontinuerlig dialog mellan JO, Domstolsverket och andra berörda aktörer är nödvändig för att identifiera och åtgärda brister i systemet och säkerställa att rättsväsendet kan upprätthålla förtroendet och skydda de som är mest utsatta.
