Det ofattbara scenariot att bli fråntagen sin vuxna dotter utan möjlighet till kontakt eller förklaring har plågat en svensk familj i flera år. Deras dotter, som lever med funktionsnedsättningar och alltid varit beroende av föräldrarnas stöd, placerades på en hemlig ort av sin förvaltare år 2021. Beslutet om skyddad folkbokföring, som möjliggjorde denna separation, fattades av Skatteverket utan att föräldrarna informerades om skälen eller fick möjlighet att bestrida beslutet. Denna oförklarliga åtgärd har skapat en djupgående sorg och känsla av maktlöshet hos föräldrarna, som nu kämpar för att återförenas med sin dotter och få klarhet i situationen. De beskriver en outhärdlig ovisshet och oro för sin dotters välbefinnande, utan möjlighet att erbjuda den omsorg och det stöd hon alltid varit beroende av.
Föräldrarnas kamp försvåras av den svenska lagstiftningen som inte ger dem rätt att överklaga Skatteverkets beslut om skyddad folkbokföring. Denna brist på rättslig prövning har lämnat dem i ett juridiskt limbo, utan möjlighet att få sin sak prövad i domstol. De upplever en djup frustration över att deras rättigheter som föräldrar ignoreras och att de inte ges möjlighet att ifrågasätta ett beslut som så drastiskt påverkar deras familjeliv. Centre for Justice, som företräder föräldrarna, argumenterar för att de har rätt till en oberoende rättslig prövning av beslutet som splittrade deras familj. Advokaten Lisa Greene betonar att föräldrarnas fundamentala rättigheter kränks och att det svenska rättssystemet brister i att skydda familjebanden.
I brist på nationella rättsmedel vilar föräldrarnas hopp nu på Europadomstolen. De har vänt sig till domstolen med en klagan baserad på den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, specifikt artikel 8 som garanterar rätten till respekt för privat- och familjeliv. Föräldrarna hoppas att Europadomstolen ska erkänna att deras rättigheter har kränkts och tvinga svenska myndigheter att ompröva beslutet om skyddad folkbokföring. De ser Europadomstolen som sin sista utväg för att återförenas med sin dotter och få svar på de många obesvarade frågor som omgärdar hennes situation. Deras hopp är att domstolen ska värna om familjens integritet och återupprätta deras rätt att ha kontakt med sin dotter.
Fallet belyser en komplex problematik kring förvaltarskap och skyddad folkbokföring, där individens skydd ibland kan stå i konflikt med familjens rättigheter. Föräldrarna menar att det i deras fall saknas rimliga skäl för att begränsa deras kontakt med dottern och att beslutet om skyddad folkbokföring fattats på felaktiga grunder. De efterfrågar större transparens och tydligare riktlinjer för hur sådana beslut ska fattas och vilka möjligheter anhöriga har att överklaga. De poängterar vikten av att beakta individens behov och preferenser, samt att säkerställa att beslut om skyddad folkbokföring inte används på ett sätt som onödigtvis splittrar familjer.
Den mediala uppmärksamhet som fallet fått genom SVT:s Uppdrag Granskning har bidragit till att lyfta frågan om förvaltarskap och skyddad folkbokföring till en bredare diskussion. Många har uttryckt sin oro över att systemet kan missbrukas och att det saknas tillräckliga skyddsmekanismer för att förhindra att människor isoleras från sina anhöriga. Fallet har även väckt frågor om hur balansen mellan individens skydd och familjens rättigheter ska hanteras i liknande situationer. Debatten har lett till krav på en översyn av lagstiftningen för att säkerställa att den är förenlig med de mänskliga rättigheterna och att den skyddar både individen och familjen.
Föräldrarna lever i en ständig ovisshet om sin dotters situation och hoppas innerligt att Europadomstolen ska ge dem rätt. Deras kamp handlar inte bara om att återförenas med sin dotter, utan också om att få upprättelse och att säkerställa att liknande situationer inte upprepas i framtiden. De vill se en förändring i lagstiftningen som ger föräldrar och anhöriga större möjligheter att överklaga beslut om skyddad folkbokföring och att få sin röst hörd. Deras kamp är en påminnelse om vikten av att skydda familjebanden och att säkerställa att alla, oavsett funktionsnedsättning, har rätt till ett familjeliv och kontakt med sina nära och kära.
