Dousa: Regeringen förberedd på att Trump använder andra verktyg för att höja tullar

Efter att Donald Trump vunnit presidentvalet i USA har frågan om importtullar åter hamnat i fokus för svenska företag och beslutsfattare. Sveriges regering har nu tydligt markerat sin position gällande eventuella kommande amerikanska handelsbegränsningar.

”Det är ingen hemlighet att vi har varit kritiska mot amerikanska tullar ända från början. Tullar drabbar främst amerikanerna själva, men påverkar även oss. Tullar är dåligt för Sverige, och låga tullar är bra för svenskar och svenska jobb,” förklarar Benjamin Dousa, handelsminister.

Regeringen analyserar för närvarande hur amerikanska tullar kan komma att påverka svenska företag, särskilt inom exportberoende sektorer som verkstadsindustrin, skogsindustrin och fordonsindustrin. Sveriges export till USA uppgick förra året till närmare 160 miljarder kronor, vilket gör USA till en av Sveriges viktigaste handelspartners.

Dousa menar att alla steg mot lägre tullar välkomnas av den svenska regeringen. Samtidigt finns en tydlig medvetenhet om att den tillträdande Trump-administrationen sannolikt kommer att använda sig av olika verktyg för att höja tullarna gentemot omvärlden, något som var ett återkommande tema i Trumps valkampanj.

”Regeringen fortsätter arbeta för att göra Sverige mindre ekonomiskt beroende av USA. Detta görs bäst med nya frihandelsavtal för att öppna nya marknader för svenska företag, till exempel i Sydamerika, Indien och Australien,” tillägger handelsministern.

Enligt handelskamrar och näringslivsföreträdare är osäkerheten kring USA:s framtida handelspolitik något som redan nu påverkar investeringsbeslut och strategisk planering hos svenska företag. Flera branschorganisationer har efterlyst en mer aktiv svensk handelspolitik inom EU för att skapa en gemensam europeisk hållning gentemot USA.

Ekonomiska bedömare pekar på att Sverige som liten, öppen ekonomi är särskilt sårbart för tilltagande protektionism i världshandeln. Under Trumps tidigare presidentperiod 2017-2021 infördes tullar på bland annat stål och aluminium, vilket påverkade svenska metallproducenter negativt.

EU-kommissionen har signalerat att man kommer att arbeta för att upprätthålla det transatlantiska samarbetet, men också att unionen är beredd att vidta motåtgärder om USA inför nya handelshinder som strider mot internationella regler.

”Vi måste vara realistiska. Den nya administrationen kommer sannolikt att fortsätta med en ’America First’-politik även på handelsområdet. Vi behöver därför diversifiera våra exportmarknader och stärka Sveriges konkurrenskraft globalt,” säger en talesperson för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Regeringens strategi att söka nya handelspartners utanför USA är i linje med flera industriprognoser som pekar på tillväxtmarknader i Sydostasien, Indien och delar av Sydamerika som framtida nyckelmarknader. Ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur (Sydamerikas handelsblock) har diskuterats under lång tid, liksom fördjupade handelsrelationer med Indien.

Samtidigt har svenska handelsdelegationer nyligen besökt Australien för att diskutera fördjupade bilaterala handelsrelationer, där framför allt grön teknologi och digitalisering ses som potentiella tillväxtområden.

Handelsdepartementet avser att inom kort presentera en mer detaljerad konsekvensanalys av hur olika scenarier för amerikansk handelspolitik kan påverka svenska exportföretag. I denna analys kommer även förslag på motåtgärder och anpassningsstrategier att presenteras.

”Frihanden bygger på principen att alla vinner på utbyte. Vi kommer att fortsätta argumentera för denna princip både i bilaterala kontakter och i multilaterala sammanhang som WTO, även om det politiska klimatet blir mer utmanande,” avslutar Dousa.