E-tjänsters komplexitet får svenskar att hoppa över läkarbesök

Svenskar alltmer skeptiska till digitala vårdtjänster enligt ny rapport

Allt fler svenskar väljer att avstå från läkarbesök på grund av svårigheter med digitala tjänster. Detta visar Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet 2025”. Enligt undersökningen anser 13 procent att appar snarare försvårar än förenklar bokning av vårdtjänster – något som särskilt märks vid behov av rådgivning innan bokning.

Rapporten lyfter fram flera problematiska områden. Patienter upplever svårigheter att komma i kontakt med rätt läkare, att uttrycka sig i skrift eller att e-tjänsterna saknar tillräckligt omfattande svarsmöjligheter.

Mest alarmerande är att hela 23 procent uppger att de helt avstått från att boka läkartid eftersom e-tjänsterna upplevs som för komplicerade.

”För mig är det en mycket hög siffra, att nästan en av fyra svenskar säger ’nej, då struntar jag hellre i det'”, kommenterar Måns Jonasson från Internetstiftelsen.

Anmärkningsvärt är att problematiken återfinns i samtliga åldersgrupper – både äldre och yngre väljer att avstå från vårdbesök av samma skäl.

”Vad som framgår tydligt av fritextsvaren är att människor känner sig vilsna och inte vet hur de ska använda apparna”, förklarar Jonasson. ”För mig tyder det på att man har utformat tjänster som ska spara pengar, men då bortser man kanske från att en stor andel patienter inte har varit i kontakt med vården i den utsträckning de önskar.”

Parallellt visar rapporten att svenskarnas användning av AI fortsätter öka. Många ersätter traditionella sökmotorer med chatbottar som Chat GPT. Internetstiftelsen talar om ett möjligt ”paradigmskifte” i internetvanorna.

”Rapporten citerar en ung kille som säger att ’Google ger mig länkar men AI svarar på riktigt’. Det är nog precis den känslan jag tror folk har. Problemet är att svaret inte alltid behöver vara sant”, påpekar Jonasson.

I takt med att AI-användningen ökar måste vikten av källkritik betonas starkare, menar han. Undersökningen visar också att många utvecklar personliga relationer till chatbottar på ett helt annat sätt än till traditionella sökmotorer. En kvinna beskriver exempelvis Chat GPT som den ”bästa relationscoachen”, som räddat hennes äktenskap och gjort henne till ”en bättre fru och person”.

Jonasson varnar dock för att komma alltför nära dessa AI-vänner. ”Flera uppger att de laddar upp röntgenbilder eller journaler och ber chatten sammanfatta. Då höjer jag i alla fall på ögonbrynen och undrar om folk verkligen tänker på riskerna med att ladda upp väldigt känsligt material till dessa amerikanska tjänster. Det finns fortfarande mycket folkbildning att göra.”

Rapporten innehåller flera andra intressanta iakttagelser om svenskarnas digitala vanor. Hela 97 procent av svenskarna använder internet, och fyra av tio har använt något AI-verktyg under det senaste året. Användningen domineras av personer födda på 2000-talet.

Bland sociala medier växer Threads snabbast och WhatsApp ökar markant bland kommunikationsapparna. Mindre än hälften av svenskarna gör regelbundna inlägg på sociala medier, och mer än hälften har sett falska annonser där.

Nätdejting minskar och endast cirka två av tio singlar använder dejtingtjänster. Var femte svensk erkänner att de googlar sina tidigare partners.

Rapporten bygger på data insamlad av Novus i januari 2025. Majoriteten av uppgifterna kommer från Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 60 procent. Resultaten är viktade mot SCB:s statistik gällande kön, ålder, utbildning och geografi för att säkerställa representativitet.

För vårdgivare och utvecklare av digitala tjänster bör rapportens resultat vara en väckarklocka. När nästan en fjärdedel av befolkningen avstår från vård på grund av digitala hinder tyder det på ett systemfel som kräver omedelbar uppmärksamhet för att säkerställa en jämlik vård för alla svenskar.