Rysslands strypta gasleveranser har skapat en omedelbar kris i Moldavien, särskilt i utbrytarregionen Transnistrien, där strömavbrott och brist på varmvatten och värme blivit vardag i början av det nya året. Krisen utlöstes av Ukrainas beslut att inte förlänga gasavtalet med det ryska statliga oljebolaget Gazprom. Detta avtal tillät transit av rysk gas genom Ukraina till andra europeiska länder, inklusive Moldavien. President Zelenskyj motiverar Ukrainas beslut med att Ryssland inte längre ska tillåtas profitera på kriget i Ukraina.
Slovakien har reagerat starkt på Ukrainas beslut och kallar det ”irrationellt”. Den slovakiska premiärministern Robert Fico har hotat med motåtgärder, bland annat att stoppa eltillförseln till Ukraina. Anledningen till Slovakiens skarpa reaktion är att landet haft ett mycket fördelaktigt gaspris genom avtalet med Ryssland och nu förlorar denna ekonomiska fördel. Energiforskare Mikael Höök vid Uppsala universitet bekräftar att Slovakien haft ett ”kompispris” och att detta förklarar deras höga tonläge.
Moldavien anklagar Ryssland för att använda gasen som ett politiskt vapen för att stärka pro-ryska krafter i landet. Gazprom hävdar att Moldavien har obetalda gasskulder på 709 miljoner dollar, en summa som Moldavien bestrider. Den moskvavänliga utbrytarregionen Transnistrien, som förser större delen av Moldavien med el, har tvingats byta från gas till kol för att driva sitt kraftverk. Kollagret beräknas dock bara räcka i drygt två månader. Moldaviens premiärminister Dorin Recea beskriver situationen som en säkerhetskris och menar att Ryssland försöker bana väg för pro-ryska styrkor att återta makten i landet.
Moldavien, som har kandidatstatus till EU, genomgick ett val i höstas som präglades av anklagelser om rysk påverkanskampanj. Energiforskaren Mikael Höök varnar för att en fortsatt energikris kan leda till ökat stöd för pro-rysk politik bland den moldaviska befolkningen. Människors primära behov av matlagning och värme kan göra dem mer mottagliga för proryska budskap.
Situationen i Moldavien illustrerar hur Ryssland använder energi som ett geopolitiskt verktyg för att utöva påtryckningar och destabilisera länder i sitt närområde. Ukrainas beslut att stoppa gastransiten har visserligen ekonomiska konsekvenser för länder som Slovakien, men det ses av Ukraina som en nödvändig åtgärd för att begränsa Rysslands finansiella resurser och därmed dess förmåga att fortsätta kriget.
Den uppkomna energikrisen i Moldavien riskerar att förvärra den redan spända politiska situationen i landet och öka risken för instabilitet. EU-kommissionen stöder Ukrainas beslut, men det återstår att se vilka åtgärder som kommer att vidtas för att mildra effekterna av krisen i Moldavien och förhindra ytterligare rysk inblandning. Det är en komplex situation med potentiellt allvarliga konsekvenser för regionens säkerhet och stabilitet.
