Efter kriget i Iran, glöm räntesänkningar i år

Oljeprishöjning skjuter upp förväntade räntesänkningar

Den senaste tidens dramatiska vändning på oljemarknaden har fundamentalt förändrat synen på Riksbankens kommande räntebeslut. För bara några veckor sedan bedömde marknadsanalytiker att sannolikheten för en räntesänkning från nuvarande 1,75 procent under 2026 låg kring 50 procent.

Situationen har dock förändrats radikalt i takt med att konflikten mellan Iran och USA samt Israel har eskalerat. Detta har resulterat i kraftiga ökningar av oljepriserna, med ett fat Brent-olja som på måndagskvällen handlades kring 115 dollar. Prisnivåer i denna region har inte setts sedan 2022, då Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.

Denna plötsliga prisuppgång har fått marknaden att ompröva sina förväntningar. Från att tidigare ha förväntat sig en räntesänkning under året bedömer nu marknadsaktörer att sannolikheten för detta i princip är obefintlig.

Storbankerna delar denna bedömning. SEB:s chefekonom Jens Magnusson konstaterar: ”Detta krig har övertygat oss om att en räntesänkning kommer att skjutas upp.”

Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, instämmer i denna analys och påpekar: ”Det är en ganska tydlig omprissättning. Marknadens tolkning är att detta kommer att leda till ett något högre inflationsutfall i Sverige.”

Förra veckan publicerade Statistiska Centralbyrån (SCB) nya inflationssiffror för februari som visade att inflationen låg under Riksbankens tvåprocentsmål. Ett ihållande högt oljepris skulle dock kunna bidra till högre inflation, vilket i sin tur kan innebära att Riksbanken överger tanken på räntesänkningar och potentiellt till och med rör sig i motsatt riktning.

”En tumregel är att en tioprocentig ökning av oljepriset resulterar i en tiondels procentenhet i inflation. Men under de senaste månaderna har vi sett en 50-procentig ökning, vilket omedelbart skulle kunna resultera i 0,4 till 0,5 procentenheter. Utmaningen ligger i om detta nu består,” förklarar Andreas Wallström.

Den stigande inflationseffekten begränsas inte bara till bränslepriser. Företag kan behöva kompensera för högre kostnader genom prisökningar, vilket i sin tur driver på inflationen ytterligare.

”Den effekten kan vara minst lika stor och kommer ofta med en fördröjning; den kan till och med bära in i nästa år,” tillägger Wallström.

Den avgörande frågan är hur högt oljepriset kan stiga och hur länge det kommer att hålla sig på förhöjda nivåer. Jens Magnusson på SEB formulerar problemställningen: ”Handlar det om en tillfällig oljerally på 80 eller 85 dollar fatet? Det kan alla leva med. Men om vi fortsätter på den här nivån i några veckor och det etablerar sig på högre nivåer, kanske stiger mot 100 eller 110 dollar, då är det en uppenbar risk.”

Situationen illustrerar hur globala konflikter och råvarupriser direkt kan påverka svenska hushåll genom förändrade inflationsförväntningar och ränteprognoser. Riksbanken står inför en komplex avvägning där geopolitiska spänningar nu måste vägas in i bedömningen av landets penningpolitik.

För svenska bolånetagare innebär detta sannolikt en förlängd period med högre räntor än vad som tidigare förväntats. Samtidigt skapar den osäkra situationen utmaningar för företag som behöver planera sina investeringar och kostnadsstrukturer i en miljö där energipriser kan fortsätta att fluktuera kraftigt.

Marknadsanalytiker följer nu utvecklingen noga, med särskilt fokus på kommande inflationsdata och signaler från Riksbanken om hur centralbankens penningpolitiska strategi kan komma att justeras i ljuset av den förändrade globala situationen.