Efter skandalerna finns det utrymme för förbättringar, säger före detta Säpo-chefen Klas Friberg

En utredning om säkerhetsbrister inom regeringskansliet överlämnades till regeringen i fredags. Trots att stora delar av rapporten är sekretessbelagd, har utredaren Klas Friberg pekat på flera områden där förbättringar behövs.

”Det handlar om säkerhetskultur, enhetlighet i regelverk, rutiner och utbildning. Vi anser också att ledningens ansvar inom regeringskansliet behöver förtydligas”, säger Friberg till media.

Utredningen tillsattes mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i omvärlden, där Sverige nu befinner sig i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Som ny NATO-medlem och med ett allt aggressivare Ryssland i närområdet har kraven på säkerhetsmedvetande inom statsförvaltningen ökat markant.

De senaste åren har flera uppmärksammade säkerhetsincidenter inträffat inom regeringskansliet och bland högt uppsatta tjänstemän. Henrik Landerholm, tidigare nationell säkerhetsrådgivare, glömde hemliga dokument på ett kurscentrum och lämnade dessutom sin mobiltelefon på ungerska ambassaden. I ett annat fall glömde en regeringstjänsteman en mapp med hemligstämplade dokument på en toalett på Arlanda flygplats. Ytterligare en incident inträffade när en tjänsteman läckte information om Sveriges NATO-strategi under ett högljutt telefonsamtal på flygplatsen.

Friberg vill dock inte kommentera hur dessa specifika incidenter kunde inträffa. ”Vi har inte tagit ställning till brister i enskilda fall. Det har inte varit utgångspunkten för vår granskning. Men vad vi har konstaterat är att säkerhetsarbete är en grannlaga uppgift”, förklarar han.

Säkerhetsexperten Wilhelm Agrell, professor emeritus vid Lunds universitet, menar att incidenterna tyder på ett systematiskt problem inom statsförvaltningen.

”Det handlar inte bara om enskilda misstag, utan om en säkerhetskultur som inte hängt med i den förändrade hotbilden. När Sverige var militärt alliansfritt fanns en annan syn på informationssäkerhet än vad som krävs inom ramen för NATO-medlemskapet”, säger Agrell till TT.

Enligt Friberg har säkerhetsarbetet förbättrats under senare år tack vare centralisering av rutiner och ansvar. Han påpekar också att förbättringar skett under de senaste sex månaderna medan utredningen pågått.

”Vi ser en ökad medvetenhet och ett tydligare fokus på säkerhetsfrågor inom regeringskansliet. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra”, tillägger han.

Utredningen föreslår en rad åtgärder, bland annat tydligare ansvarsfördelning mellan departement, mer omfattande säkerhetsutbildningar för både politiker och tjänstemän, samt striktare rutiner för hantering av känsliga dokument och information.

Säkerhetspolisen, som ansvarar för personskydd av regeringsmedlemmar och övervakning av säkerhetshot mot Sverige, välkomnar rapporten. Myndighetens generaldirektör Charlotte von Essen understryker vikten av att rekommendationerna implementeras skyndsamt.

”I en tid när främmande makt aktivt söker information om svenska förhållanden och beslutsprocesser måste säkerhetsmedvetandet vara på topp i hela statsförvaltningen, men särskilt i regeringskansliet”, säger von Essen.

Regeringen har nu att ta ställning till utredningens rekommendationer. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bekräftar att regeringen ser allvarligt på bristerna som identifierats och att man kommer att vidta åtgärder.

”Säkerhetsarbetet inom regeringskansliet är av yttersta vikt för Sveriges nationella säkerhet. Vi kommer noggrant analysera rapporten och implementera nödvändiga förändringar”, säger Strömmer.

Experter menar att Sveriges NATO-medlemskap ställer nya krav på säkerhetsrutiner och hantering av känslig information, då landet nu är en del av en större säkerhets- och försvarsorganisation där informationsdelning är central. Rapporten blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet med att anpassa Sveriges säkerhetskultur till den nya verkligheten.