En grönländsk politiker vill ha ett avtal med USA

I spänningen mellan stormaktspolitik och självständighetssträvan står Grönland vid ett vägskäl. Nikku Fencker, oppositionspolitiker för det populistiska partiet Naleraq, har gjort sig känd genom att driva självständighetsfrågan med kraft och övertygelse.

Fencker förespråkar ett omedelbart uppbrott från det danska kungariket och en närmare relation med USA, snarare än att göra USA till ”en fiende”. Enligt honom kommer Danmark aldrig att kunna tillgodose USA:s säkerhetskrav i Arktis, och han uttrycker förståelse för Donald Trumps återkommande intresse för ön.

”Det är förståeligt att situationen skapar osäkerhet bland amerikaner. Jag tror att USA vill vara säkra på att vi inte blir uppköpta av någon annan,” säger Fencker.

Högst på Fenckers önskelista står ett så kallat Compact of Free Association (COFA), liknande det avtal som Marshallöarna har med USA. Han tror att detta är vad USA snart kommer att erbjuda Grönland.

”Det ligger tydligt inte i Danmarks intresse. Därför anser jag att grönländska politiker bör föra privata samtal med amerikanerna,” menar han.

Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära ett totalt brott med Danmark, tillägger Fencker. ”Jag är personligen öppen för en COFA-lösning där Danmark ingår, eller en union med Danmark där Grönland deltar som en självständig part.”

Erik Jensen, parlamentsledamot från det socialdemokratiska partiet Siumut, har under en längre tid förespråkat en direkt diplomatisk förbindelse mellan Nuuk och Washington. ”Vi är naturligtvis oroade över alla uttalanden som når oss via pressen. Jag har länge sagt, låt oss tala direkt med mannen (Trump) så att det inte resulterar i oro och spekulationer.”

Både Fencker och Jensen representerar en växande röst för ökat grönländskt självbestämmande i internationella relationer, särskilt gentemot USA. Detta sker mot bakgrund av Grönlands strategiska läge i Arktis och regionens ökande betydelse för global säkerhet och naturresurser.

Jensen tar Trumps uttalanden på allvar och ser därför positivt på det kommande mötet mellan Danmark, Grönland och USA. ”Det handlar om Grönland och därför bör vi hålla i taktpinnen. Men rent juridiskt kan vi inte göra det utan Danmark,” förklarar Jensen och påpekar att Danmark är ansvarig för hela kungarikets utrikes- och säkerhetspolitik.

”Men Grönland bör ha sista ordet. Vi är vuxna och kan tala för oss själva,” betonar han.

Enligt Jensen är frågan känslig med tanke på Danmarks koloniala historia i Grönland. ”Vi (Siumut) har alltid velat ha en jämlik utveckling i kungariket, och på lång sikt självständighet. Därför är jag tacksam att Mette Frederiksen är statsminister. Hon är lyhörd, och det är först nu som vi börjar se framsteg.”

Diskussionen om Grönlands framtid äger rum i en tid då den arktiska regionen får allt större geopolitisk betydelse. Klimatförändringarna öppnar nya farleder och gör tidigare otillgängliga naturresurser åtkomliga, vilket ökar stormakternas intresse för området. USA, Ryssland och Kina har alla visat växande strategiskt intresse för Arktis.

För Grönland, med en befolkning på endast 56 000 personer, representerar denna situation både möjligheter och utmaningar. Öns rika mineralfyndigheter, inklusive sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för modern teknologi, gör den attraktiv för utländska investerare. Samtidigt står landet inför stora sociala och ekonomiska utmaningar som kräver resurser och internationellt samarbete.

Det kommande trepartsmötet mellan Danmark, Grönland och USA kan bli avgörande för att fastställa en balans mellan stormaktsintressen, danska relationer och grönländska självständighetssträvanden. För många grönländare handlar det inte bara om politik utan om rätten att bestämma över sin egen framtid efter århundraden av utländskt styre.