Säkerhetsincidenter vid skyddsobjekt ökar kraftigt i Sverige

En markant ökning av säkerhetsincidenter vid skyddsobjekt i Sverige har rapporterats under det senaste året, visar nya uppgifter från Säkerhetspolisen (Säpo). En fjärdedel av alla anmälningar gäller inbrott, olaga intrång eller olovlig fotografering vid platser som klassas som skyddade.

Enligt Säpo har antalet incidenter stigit betydligt, något som delvis förklaras med att fler verksamheter nu klassificeras som samhällsviktiga. Särskilt utsatta är anläggningar inom elektricitet, vatten och infrastruktur, vilket speglar den ökade medvetenheten om sårbarheter i samhällets kritiska försörjningssystem.

Totalt har 139 fall lett till åtal, medan utredningar fortsätter i övriga ärenden. Myndigheterna poängterar att många incidenter sannolikt beror på misstag, där privatpersoner oavsiktligt fotograferat eller tagit sig in på skyddsklassade områden utan att förstå konsekvenserna.

”Vi behöver samarbeta för att upptäcka incidenter som skulle kunna innebära möjlig sabotageverksamhet eller andra hybridaktiviteter från Ryssland eller annan främmande makt,” säger Säpos generaldirektör Charlotte von Essen i ett uttalande.

Det ökade antalet incidenter kommer i en tid av förhöjd säkerhetspolitisk spänning i Östersjöregionen. Sveriges pågående Nato-anslutning och det försämrade säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina har ökat behovet av att skydda kritisk infrastruktur mot potentiella hot.

Säkerhetsexperter som SVT talat med pekar på att incidenterna måste ses i ett bredare perspektiv. De utgör en del av ett mönster som kan indikera såväl underrättelseinhämtning som förberedelser för störningar av viktiga samhällsfunktioner. Särskilt oroande är att incidenterna riktas mot anläggningar som är avgörande för samhällets grundläggande funktioner.

Polisen och Säkerhetspolisen arbetar nu tillsammans för att kartlägga situationen och analysera om det finns systematiska mönster bakom ökningen. Ett särskilt fokus ligger på att identifiera eventuella kopplingar mellan olika händelser och potentiella utländska aktörer.

Enligt Fredrik Hallström, chef för Säpos kontraspionageavdelning, handlar arbetet om att urskilja mellan oavsiktliga incidenter och potentiellt fientlig verksamhet.

”Det är viktigt att komma ihåg att alla incidenter inte är resultatet av planerade aktioner från främmande makt. Men vi måste vara vaksamma och systematiskt analysera varje händelse för att identifiera möjliga hot mot Sveriges säkerhet,” säger Hallström.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har samtidigt intensifierat sitt arbete med att stärka säkerheten vid samhällsviktiga anläggningar. Detta innefattar både fysiskt skydd och förbättrade rutiner för att upptäcka och hantera incidenter.

Regeringen har under det senaste året tillskjutit extra medel för att stärka skyddet av kritisk infrastruktur. Energiminister Ebba Busch har tidigare deklarerat att skyddet av elproduktion och eldistribution är en nationell prioritet i det försämrade säkerhetsläget.

För allmänheten innebär utvecklingen även en påminnelse om vikten av att respektera säkerhetsföreskrifter vid skyddsobjekt. Att fotografera eller beträda sådana områden utan tillstånd kan inte bara leda till rättsliga konsekvenser för individen utan också försvåra myndigheternas arbete med att identifiera verkliga hot.

De ökade incidenterna har även lett till krav på tydligare skyltning och information vid skyddsobjekt för att minska risken för oavsiktliga överträdelser. Samtidigt varnar experter för att alltför detaljerad information om säkerhetsåtgärder i sig kan utgöra en säkerhetsrisk.

Säpo och polisen uppmanar nu allmänheten att vara uppmärksam och rapportera misstänkta aktiviteter vid eller i närheten av samhällsviktig infrastruktur.