En snara dras åt runt världsekonomin när Irankriget får oljepriserna att skjuta i höjden

Oljekris hotar när konflikten i Iran intensifieras

Priset på amerikanskt WTI-olja steg med rekordartade 36 procent den här veckan och landade på 91,20 dollar per fat – den största veckouppgången sedan mätningar började 1983, rapporterar CNBC. Samtidigt varnar Qatars energiminister att det pågående kriget i Iran kan pressa oljepriserna upp till 150 dollar per fat.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, menar att själva prisnivån inte är det avgörande problemet. Enligt honom kan världsekonomin hantera oljepriser på 90–100 dollar per fat.

”Det är inte prisnivån i sig. Att det blir ransoneringar och störningar i försörjningskedjorna – det är det absolut allvarligaste ekonomiskt sett,” säger Kopfer.

Konflikten i Iran har redan fått bensinpriserna i Sverige att stiga med cirka 70 öre till runt 16 kronor per liter. Vid ett oljepris på 100 dollar per fat skulle bensinpriset hamna på 17–18 kronor. Om det extrema scenariot med 150 dollar per fat skulle bli verklighet väntar naturligtvis en betydligt kraftigare prishöjning vid pumparna.

Men de ökade oljepriserna påverkar den svenska ekonomin i ett bredare perspektiv, menar Kopfer.

”Sverige är väldigt exportberoende. Alla försörjningskedjor är otroligt beroende av olja,” förklarar han.

Oljeprisernas inflationsdrivande effekt minskar även tron på en svensk räntesänkning inom den närmaste framtiden, vilket i sin tur påverkar bolåneräntorna för svenska hushåll.

Kopfer konstaterar att världens oljereserver töms för varje dag som går.

”För världen fortsätter att konsumera ungefär 100 miljoner fat per dag samtidigt som den bara producerar cirka 80 miljoner fat per dag – grovt räknat,” säger han.

”Det kommer närmare och närmare en energikris ju längre detta pågår. Det räcker att det är så illa som det är nu, att det bara fortsätter, och lagren kommer att tömmas. Då kommer priserna att skjuta i höjden.”

Han beskriver situationen som ”en snara som dras åt runt världsekonomin.”

Minskade produktionstakter på grund av begränsade lagringsmöjligheter, i kombination med att transporterna i princip står stilla i Hormuzsundet – där normalt en femtedel av världens olja passerar – är en mycket problematisk kombination, enligt Kopfer.

”Det går verkligen åt fel håll. Både i hur länge detta verkar pågå och omfattningen av det hela. Det eskalerar,” varnar han.

På frågan om hur länge de höga oljepriserna kan hålla i sig svarar Kopfer bestämt:

”Vi måste hitta en lösning på denna flaskhals, Hormuzsundet. För det är där som kärnan i problemet ligger.”

Om konflikten fortsätter att eskalera riskerar världsmarknaden för olja att hamna i en allvarlig obalans. Den dagliga globala konsumtionen på omkring 100 miljoner fat överstiger för närvarande produktionen med cirka 20 miljoner fat, vilket innebär att de globala lagren successivt töms.

Situationen påminner om tidigare oljekriser, men den nuvarande geopolitiska spänningen i Mellanöstern kompliceras ytterligare av redan ansträngda globala försörjningskedjor efter pandemin och andra regionala konflikter.

För svenska konsumenter handlar det inte bara om högre kostnader vid bensinpumpen. Effekterna sprider sig genom hela ekonomin via ökade transportkostnader, högre energipriser och potentiellt ökad inflation, vilket kan fördröja Riksbankens planer på räntesänkningar.

Experter betonar att lösningen på problemet måste vara diplomatisk och fokusera på att säkerställa säker passage genom Hormuzsundet, som har blivit en kritisk nod i den globala oljeförsörjningen.