Europeiska kommissionen står inför ett av de mest kontroversiella handelspolitiska besluten på senare år. Efter löften om att presentera nya åtgärder hösten 2026 för att skydda europeisk industri mot vad man anser vara illojal konkurrens, intensifieras nu debatten om hur EU ska hantera den växande obalansen i handeln med Kina.

Kinas handelsöverskott med EU fortsätter att växa i både omfattning och takt, ett mönster som återspeglas i landets handel med resten av världen. Siffrorna talar sitt tydliga språk – Kina står för 30 procent av den globala produktionen men endast 13 procent av konsumtionen, en ojämvikt som skapar spänningar på den internationella marknaden.

Sabine Weyand, avgående chef för kommissionens handelsdirektorat, uttryckte det tydligt under ett utfrågning inför en Europaparlamentets kommitté i början av maj: ”Det är en obalans som världen helt enkelt inte kan svälja.”

Frågan som nu dominerar korridorerna i Bryssel är inte längre om EU ska agera, utan hur. Vägvalet ska diskuteras vid ett internt kommissionsmöte om relationerna med Kina på fredag. Därefter väntar ytterligare diskussioner med medlemsländernas stats- och regeringschefer vid toppmötet i Bryssel i midsommar.

Utrikesminister Kaja Kallas väckte stor uppmärksamhet när hon nyligen använde en kontroversiell liknelse för att beskriva EU:s valmöjligheter. Unionen kan enligt henne antingen använda ”morfin” eller ”strålbehandling” – det vill säga antingen lindra smärtan hemma genom mer stöd till industrin eller vidta tuffare åtgärder mot kinesiska direktinvesteringar och upphandling.

”Det kommer att vara smärtsamt… eftersom det kommer att ske motåtgärder,” varnade Kallas. Hennes uttalande ledde till skarp kritik från olika håll, där hon anklagades för att likställa Kina med cancer, något hon bestämt har förnekat.

Inom EU har positionerna börjat tydligt kristallisera sig. Tunga industriländer som Frankrike och Italien driver en hårdare linje och kräver enligt nyhetssajten Euractiv ”ytterligare tullar eller kvoter” i ett gemensamt dokument tillsammans med Nederländerna, Spanien och Litauen.

Sverige intar däremot en mer försiktig position. Handelsminister Benjamin Dousa varnade i Bryssel förra veckan för alltför protektionistiska svar. ”Jag märker att ganska många europeiska länder tyvärr riskerar att använda Kinafrågan för att driva igenom generella protektionistiska barriärer,” sade Dousa.

Tysklands inställning kan komma att bli avgörande för utgången. Både regering och industri har länge velat undvika konflikt med Kina, men tecken tyder nu på att oro över konkurrens och varsel kan tvinga fram en förändring. ”Detta är en ohållbar situation,” säger Engin Eroglu, en tysk liberal och ordförande för Europaparlamentets Kinadelegation, till nyhetssajten Politico Europe.

De ekonomiska realiteterna är slående. Kina har världens näst största BNP med 20 852 miljarder amerikanska dollar och världens näst största befolkning med 1,4 miljarder invånare. EU som helhet har visserligen en något större BNP på 23 034 miljarder dollar, men ”endast” den tredje största befolkningen med 450 miljoner invånare.

När det gäller handeln är obalansen påtaglig. Kina hade under 2025 ett gigantiskt och växande överskott med EU i varuhandeln på 360 miljarder dollar. EU:s överskott i tjänstehandeln med Kina är betydligt mindre och minskar dessutom – endast 21 miljarder dollar under 2025.

Denna asymmetri i handelsrelationerna har skapat en situation där europeisk industri känner sig alltmer pressad. Frågan om hur EU ska balansera behovet av att skydda sina egna industrier mot risken för eskalerande handelskonflikter och kinesiska motåtgärder är komplex och saknar enkla svar.

Medan vissa medlemsländer förespråkar kraftfulla protektionistiska åtgärder, varnar andra för att sådana steg kan skada EU:s egna intressen på längre sikt. Kommande möten och diskussioner under de närmaste månaderna kommer att vara avgörande för att forma EU:s Kinastrategi framöver.