Tysklands och Frankrikes utrikesministrar, Annalena Baerbock respektive Jean-Noël Barrot, avlade ett historiskt besök i Damaskus i fredags. Mötet med Syriens nye ledare, Ahmad al-Sharaa, även ledare för den terrorklassade islamistgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS), markerade det första besöket på toppnivå från EU sedan den tidigare regimen under Bashar al-Assad störtades i december. Besöket präglades av en försiktig optimism inför Syriens framtid och en potentiellt ny relation med Europa. Utrikesministrarna uttryckte förhoppningar om ett ”suveränt, stabilt och fredligt Syrien”, men betonade samtidigt att detta hopp är bräckligt.
Baerbock och Barrot underströk vikten av att inkludera hela den syriska befolkningens mångfald i landets omvandlingsprocess. Särskilt betonade Baerbock behovet av trovärdiga säkerhetsgarantier för kurderna i norra och nordöstra Syrien, där strider mellan kurdiska styrkor och turkstödda milisgrupper fortsatt rasar efter maktskiftet. Detta krav på inkludering och säkerhet framställdes som en central förutsättning för eventuellt framtida EU-stöd till Syriens återuppbyggnad.
Baerbocks budskap var tydligt: Europa är berett att stödja Syriens återhämtning, men inte att finansiera nya islamistiska strukturer. Detta uttalande signalerar en avvaktande hållning från EU:s sida, där man vill se konkreta åtgärder från den nya regimen innan man förbinder sig till omfattande ekonomiskt stöd. Det understryker också den komplexa situationen i Syrien, där behovet av humanitärt bistånd och återuppbyggnad vägs mot oron för att stödja en regim ledd av en terrorklassad grupp.
Al-Sharaa, å sin sida, har vädjat om att internationella sanktioner mot Syrien ska hävas. Han argumenterar att sanktionerna riktades mot den gamla regimen och att de nu, efter maktskiftet, bör upphöra. Han menar att ”offret och förtryckaren inte ska behandlas lika”. Denna vädjan sätter ljus på den svåra balansgången mellan att hålla den nya regimen ansvarig och att tillgodose det syriska folkets behov av stöd och återuppbyggnad.
Den nya situationen i Syrien, med HTS vid makten, ställer EU inför en komplicerad utmaning. Å ena sidan finns en humanitär kris och ett behov av att stödja återuppbyggnaden av ett krigshärjat land. Å andra sidan finns en djup oro över HTS terrorstämpling och den nya regimens ideologiska inriktning. EU:s försiktiga optimism och betoning av inkludering och säkerhetsgarantier för minoritetsgrupper signalerar en avvaktande hållning, där man vill se konkreta åtgärder från al-Sharaas regim innan man förbinder sig till ett djupare engagemang.
Besöket av Baerbock och Barrot markerar början på en ny fas i relationen mellan EU och Syrien. Det är en fas präglad av osäkerhet och utmaningar, men också av en försiktig förhoppning om en fredligare och mer stabil framtid för det syriska folket. Hur denna framtid kommer att gestalta sig beror i hög grad på den nya regimens agerande och dess förmåga att leva upp till de krav som ställs av det internationella samfundet, inklusive respekt för mänskliga rättigheter, inkludering av alla befolkningsgrupper och ett avståndstagande från extremism.
