Expert: JD Vance är mycket tveksam till krig med Iran

Amerikanska vice presidenten JD Vance har vid upprepade tillfällen uttryckt skepsis mot militära insatser i Mellanöstern, särskilt när det gäller en amerikansk attack mot Iran. Detta framträder tydligt i ljuset av den senaste tidens utveckling i regionen.

”Han har alltid varit skeptisk till sådana engagemang i Mellanöstern,” säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

I ett inlägg på plattformen X skrev Vance i samband med ett Fox News-intervju strax efter krigsutbrottet att ”President Donald Trump kommer inte att dra in USA i en flerårig konflikt utan tydliga mål.” Därefter var han tyst om kriget fram till i måndags, när journalister vid Vita huset frågade om han hyste några tvivel kring det.

”Ni försöker driva in en kil mellan mig och presidenten. Vad presidenten konsekvent har sagt sedan 2015, och jag håller med, är att Iran inte bör ha kärnvapen,” svarade han då.

Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, menar att Vances hållning är tydlig: ”Jag tror att han är mycket skeptisk till kriget. Han skrev en artikel 2023 där han säger att han väljer Trump eftersom Trump inte kommer att starta nya stora krigsäventyr.”

I artikeln, som publicerades i The Wall Street Journal, berömmer Vance Trump för att inte ha startat nya krig under sina första fyra år vid makten, trots ”enormt tryck från hans eget parti.”

Hallenberg tror inte att vicepresidenten är beredd att uttryckligen säga att han är emot kriget. ”Men han har inte varit framträdande i att försvara insatsen,” påpekar han.

Enligt Blanck förblir Vance, som ser sig själv som en tydlig efterträdare till Trump, lojal mot presidenten. ”Om man blir ovän med Trump kan man åka ut. Vance har ambitioner inför valet 2028, och då kommer det att vara viktigt vem Trump stödjer.”

Utvecklingen av kriget mot Iran skulle kunna påverka hierarkin inom Trump-administrationen. Marco Rubio, som anses vara Vances största konkurrent i kabinettet, har fått beröm av presidenten.

”Trump har på senare tid skämtsamt frågat personer om de föredrar Marco eller Vance som efterträdare,” berättar Blanck.

Om Trump trovärdigt kan hävda att han vunnit kriget utan större amerikanska förluster, skulle situationen vara lättare att hantera. I annat fall ökar sannolikheten för konflikter inom Trump-administrationen, vilket skulle kunna gynna Rubios position, menar Jan Hallenberg.

”I så fall skulle Trump dra tillbaka sitt stöd från Vance och gå till Rubio istället. Det är inte uteslutet, men jag tror inte vi är där ännu,” säger han.

Spänningarna inom administrationen speglar en bredare debatt inom det republikanska partiet om USA:s roll i internationella konflikter. Trump kom till makten delvis genom att kritisera tidigare administrationers militära engagemang utomlands, särskilt i Mellanöstern.

Vances position är inte överraskande med tanke på hans bakgrund. Han har länge förespråkat en mer isolationistisk amerikansk utrikespolitik, i linje med Trumps ”America First”-agenda. Hans militära bakgrund som marinsoldat har också format hans syn på militära insatser, där han ofta betonat vikten av tydliga mål och exitstrategier.

Situationen kompliceras ytterligare av att flera nyckelfigurer inom administrationen, inklusive Rubio, har förespråkat en hårdare linje mot Iran redan innan den senaste tidens upptrappning.

Hur denna interna dynamik utvecklas kommer att vara avgörande inte bara för USA:s Mellanösternpolitik under de kommande åren, utan också för den republikanska partiets framtida ledarskap när Trump så småningom lämnar den politiska scenen.