Spänningen stiger inför tidsfristens utgång med risk för krigsbrott

Klockan tickar mot den amerikanska tidsfristens utgång klockan 02:00 i natt. Om USA verkställer sina explicita hot om att attackera infrastruktur i Iran, såsom kraftverk, broar och järnvägar, är risken överhängande att krigsbrott begås.

”En av de mest grundläggande principerna inom internationell humanitär rätt är distinktionsprincipen. Militärt våld får endast riktas mot militära mål, inte mot civilbefolkningen och civila objekt”, förklarar Mark Klamberg, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Denna princip kräver att den krigförande parten kan särskilja mellan vad som är militärt och vad som är civilt. När infrastrukturen har dubbla funktioner blir denna bedömning betydligt mer komplex.

”Om man har en militär anläggning och ett kraftverk som endast försörjer den militära anläggningen, då kan det betraktas som ett militärt mål”, säger Klamberg. ”Men som regel försörjer kraftverk främst civilbefolkningen. Militära anläggningar drivs vanligtvis av egna aggregat eller dieselkraftverk.”

USA och Israel har tidigare uttryckt hot om att angripa avsaltningsanläggningar som producerar dricksvatten. ”Det är, tja, rent civilt”, kommenterar Klamberg angående sådana anläggningar.

En annan princip som måste iakttas vid storskaliga angrepp i krig är försiktighetsprincipen. ”Detta innebär bland annat att man måste fastställa vad man angriper”, förklarar Klamberg.

Civila mål har redan attackerats under konflikten. USA kan ha brutit mot försiktighetsprincipen i samband med den dödliga attacken mot en flickskola i Minab, enligt Klamberg. ”Det kan ha varit så att USA förlitade sig på gammal information om att skolbyggnaden tillhörde en militärbas.”

Den iranska regimen har visat få tecken på att böja sig för Trumps hot. Tvärtom har Revolutionsgardet hotat med att slå tillbaka med attacker mot infrastruktur. ”Ens krigsbrott ursäktar inte den andres”, understryker Klamberg.

Oavsett om Trump verkställer sitt hot att attackera kraftverk, menar Klamberg att det finns officerare och jurister inom den amerikanska militären som har en skyldighet att vägra order om dessa utgör krigsbrott.

”Det är tänkbart att vissa operationer som först hamnar på bordet aldrig kommer att genomföras. Trumpadministrationen har avskedat många högre militärer. Vi vet inte riktigt varför, men det är tänkbart att några av dem protesterade”, säger han.

Konflikten mellan USA och Iran har eskalerat kraftigt de senaste veckorna. Bakgrunden är komplicerad och inbegriper både långvariga spänningar i regionen och specifika händelser som har fungerat som tändande gnistor. Trumps administration har antagit en allt mer konfrontativ hållning gentemot Iran efter flera incidenter i Mellanöstern.

Experter på folkrätt världen över följer nu utvecklingen med oro. Distinktionen mellan legitima militära mål och skyddade civila objekt är en hörnsten i krigets lagar, som kodifierades efter andra världskrigets fasor. Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll etablerade tydliga regler för att skydda civila under väpnade konflikter.

Effekterna av attacker mot civil infrastruktur kan vara förödande och långvariga. Utan elektricitet slås sjukhus, vattenrening och andra samhällsviktiga funktioner ut, vilket drabbar civilbefolkningen hårt. FN:s organ har upprepade gånger varnat för de humanitära konsekvenserna av sådana attacker.

Den internationella spänningen kring konflikten ökar också risken för en regional eskalering. Flera grannländer har uttryckt oro över situationen, och internationella organisationer uppmanar till återhållsamhet från alla parter.

Medan världen håller andan inför tidsfristens utgång, står mycket på spel – inte bara för de direkt inblandade länderna utan också för det internationella rättssystemets trovärdighet och respekten för krigets lagar.