I USA och Iran har lagt fram separata fredsplaner med 15 respektive 10 punkter, enligt medieuppgifter. USA:s fokus ligger på Irans anrikade uran och en återöppning av Hormuzsundet, medan Iran fokuserar på kontroll över sundet och tullar för fartyg som vill passera genom det.

Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), beskriver det som att båda länderna ställer ”maximalistiska krav”. Iran kräver att amerikanska styrkor lämnar regionen, medan USA kräver att Iran ger upp sitt kärnvapenprogram och slutar stödja den libanesiska shiamuslimska milisen Hizbollah.

”De inledande positionerna är svåra att förena på flera punkter, men jag tror ändå att det finns möjlighet att nå överenskommelser i vissa frågor, eller att lägga meningsskiljaktigheterna på bordet för senare samtal,” säger Lund.

Han menar vidare att det är möjligt att samtalen kan leda till att USA och Iran ingår ett mer långsiktigt eldupphör. Att inte nå en fullständig överenskommelse behöver inte automatiskt innebära ett fullskaligt krig igen, enligt Lund.

De mest akuta frågorna kommer sannolikt att vara kriget mellan Israel och Hizbollah samt frågan om Hormuzsundet, bedömer han. Hormuzsundet är ett av världens viktigaste strategiska passager för olja och gas, där ungefär en femtedel av världens oljeförsörjning passerar dagligen.

”I den senare frågan behöver båda sidor ge varandra något, tror jag. Det är svårt för Iran att få tullarna att fungera så länge det finns amerikanska sanktioner mot Iran. Stora västerländska företag kommer inte betala pengar till den iranska revolutionsgardet,” säger Lund.

Spänningarna kring Hormuzsundet har ökat markant under de senaste månaderna, med flera incidenter där fartyg har attackerats. Detta har lett till stigande försäkringspremier för fartygstrafik i området och oro för globala energipriser.

Kärnteknologifrågan är också brådskande i sig, men det är inte något som måste lösas omedelbart, enligt Lund. Irans kärnvapenprogram har länge varit en källa till internationell oro, särskilt efter att USA 2018 drog sig ur kärnenergiavtalet (JCPOA) under president Trump. Sedan dess har Iran gradvis frångått sina åtaganden enligt avtalet och ökat sin anrikning av uran till nivåer som närmar sig vapenkvalitet.

De två ländernas positioner reflekterar årtionden av djup misstro och geopolitisk rivalitet i regionen. För Iran är amerikansk militär närvaro i Mellanöstern ett hot mot landets säkerhet och regionala inflytande. För USA representerar Irans stöd till väpnade grupper som Hizbollah, Houthirebellerna i Jemen och olika milisgrupper i Irak ett destabiliserande element i en redan volatil region.

Diplomatiska observatörer påpekar att trots de till synes oförenliga positionerna finns det pragmatiska skäl för båda sidor att undvika en upptrappning. Iran står inför allvarliga ekonomiska utmaningar på grund av internationella sanktioner, medan USA är angeläget om att undvika ytterligare militära engagemang i Mellanöstern.

Samtalen äger rum mot bakgrund av den pågående konflikten mellan Israel och Hizbollah, som har intensifierats sedan Hamas attack mot Israel i oktober 2023. Hizbollah, som stöds av Iran, har utbytt beskjutningar med Israel längs den libanesiska gränsen, vilket har väckt farhågor för ett fullskaligt regionalt krig.

Huruvida de nuvarande fredsplanerna kan leda till en stabil överenskommelse återstår att se, men enligt Lund finns det utrymme för pragmatiska kompromisser på vissa områden, även om en fullständig lösning på alla konfliktpunkter verkar avlägsen i nuläget.