Före coronapandemin var distansarbete relativt ovanligt. År 2021 uppgav 43 procent av de tillfrågade i en undersökning att de arbetade hemifrån minst en dag i veckan, vilket markerade en dramatisk förändring. Denna snabba övergång till distansarbete, driven av pandemin, representerade en utveckling som annars skulle ha tagit 15 år, enligt nationalekonomen Jonas Grafström, vice vd på Ratio. När smittorisken minskade fortsatte många arbetsgivare att erbjuda hybridarbete, med förväntningar om ökad produktivitet och förbättrad hälsa. Medan distansarbete kan ha positiva effekter på individnivå, har det inte alltid visat sig lika gynnsamt på organisationsnivå.
Trenden ”return to office” har vunnit mark under senare år, där många stora företag, både internationellt och i Sverige, begränsar möjligheterna till distansarbete. Detta beror delvis på att vissa arbetsuppgifter effektiviseras genom fysisk närvaro och interaktion, men också på förändringar som skett sedan pandemin. Den initiala framgången med distansarbete kan ha berott på att medarbetare redan var samkörda och hade etablerade relationer från tiden på kontoret. Idag, med personalomsättning och förändrade arbetsgrupper, finns inte samma naturliga sammanhållning och kultur. Trots detta tror Grafström inte på en fullständig återgång till kontoren, utan snarare att hybridarbetet kommer att bli den nya normen där det är lämpligt. Flexibiliteten att arbeta hemifrån, även om den inte utnyttjas dagligen, upplevs som värdefull.
Grafström lyfter fram tre argument bakom ”return to office”-trenden. För det första har vissa arbetsgivare upplevt att produktiviteten inte ökat som förväntat, och i vissa fall till och med minskat, med distansarbete. Detta kan bero på svårigheter med kommunikation, samarbete och kunskapsöverföring. För det andra har den sociala interaktionen och teamkänslan försvagats, vilket kan påverka både arbetsglädjen och företagskulturen negativt. Slutligen har onboarding av nya medarbetare och integration i företagskulturen visat sig vara mer utmanande i en distansarbetsmiljö.
Distansarbetets långsiktiga effekter på produktivitet, innovation och företagskultur är fortfarande under utredning. Det är viktigt att notera att upplevelserna av distansarbete varierar beroende på bransch, arbetsuppgifter och individuella preferenser. Vissa branscher och roller lämpar sig bättre för distansarbete än andra. Framtidens arbetsliv kommer sannolikt att präglas av en fortsatt utveckling och anpassning av arbetsformer, där både distansarbete och kontorsarbete har sin plats.
En avgörande faktor för framgångsrik implementering av hybridarbete är att skapa tydliga riktlinjer och förväntningar. Detta inkluderar att definiera vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för distansarbete, hur kommunikationen ska fungera och hur man säkerställer en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Det är också viktigt att ge medarbetarna rätt verktyg och utrustning för att kunna arbeta effektivt hemifrån. En öppen dialog och kontinuerlig utvärdering är nödvändiga för att optimera hybridarbetsmodellen och säkerställa att den möter både företagets och medarbetarnas behov.
Sammanfattningsvis har pandemin accelererat en redan pågående trend mot mer flexibla arbetsformer. Medan distansarbete erbjuder många fördelar, har det också sina utmaningar. ”Return to office”-trenden visar att det inte finns en one-size-fits-all-lösning, och att det är viktigt att hitta en balans mellan distansarbete och kontorsarbete som fungerar för både organisationen och individen. Framtidens arbetsliv kommer sannolikt att präglas av hybridarbete, men det kräver noggrann planering, anpassning och kontinuerlig utvärdering för att maximera dess potential.
