Få hushåll förväntar sig att budgeten ska förbättra privatekonomin

Endast en femtedel av svenska hushåll tror att regeringens höstbudget kommer att stärka deras ekonomi, visar en ny undersökning från bolåneinstitutet SBAB. Detta trots att budgeten innehåller flera förslag som uttryckligen syftar till att förbättra hushållens privatekonomi.

Regeringens höstbudget presenterades nyligen med löften om ekonomiska lättnader för svenska hushåll. Bland de centrala förslagen märks sänkt moms på livsmedel och reducerad inkomstskatt – åtgärder som enligt regeringen ska ge mer pengar i plånboken för genomsnittssvensken.

Men SBAB:s färska undersökning visar att förtroendet för budgetens positiva effekter är överraskande lågt. Endast 20 procent av de tillfrågade hushållen tror att deras privatekonomi kommer att gynnas av förslagen. Samtidigt uppger drygt 10 procent att de förväntar sig en negativ påverkan på sin ekonomi, medan tre av tio respondenter bedömer att budgeten inte kommer att göra någon skillnad alls för deras ekonomiska situation.

”Oavsett vad man tycker om dessa åtgärder politiskt, är jag lite förvånad över att så få som en av fem tror att det kommer att ha en positiv inverkan på privatekonomin,” säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett pressmeddelande.

Resultaten är anmärkningsvärda mot bakgrund av den ekonomiska situation som många svenska hushåll befinner sig i. De senaste åren har präglats av stigande levnadskostnader, inflation och räntehöjningar som påverkat hushållens köpkraft negativt. Särskilt bolånetagare har drabbats hårt av Riksbankens räntehöjningar, vilket har lett till kraftigt ökade boendekostnader för många svenskar.

Den låga tilltron till budgetförslagen kan delvis förklaras med att effekterna av skattesänkningar och momssänkningar riskerar att ätas upp av fortsatt höga levnadskostnader. Dessutom har många hushåll redan anpassat sin ekonomi till ett tuffare ekonomiskt klimat genom att dra ner på konsumtion och utgifter.

Undersökningen visar också på en betydande osäkerhet bland hushållen. Nästan 40 procent av de tillfrågade svarade att de inte vet hur budgeten kommer att påverka deras ekonomi. Detta kan tyda på att många svenskar har svårt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag, eller att de är avvaktande till hur förslagen faktiskt kommer att implementeras.

För SBAB, som är en av Sveriges större bolåneinstitut, är hushållens ekonomiska förväntningar en viktig indikator. Bolåneinstitutet följer noga konsumenternas ekonomiska beteende och förväntningar, särskilt i tider av ekonomisk osäkerhet.

Robert Boije påpekar att resultaten kan vara oroande för regeringen, som uppenbarligen inte lyckats övertyga en majoritet av befolkningen om att budgetens åtgärder verkligen kommer att göra skillnad för den enskilde medborgaren.

Ekonomiska bedömare har tidigare pekat på att många av förslagen i höstbudgeten har relativt marginella effekter på ett genomsnittligt hushålls ekonomi. Till exempel har beräkningar visat att momssänkningen på livsmedel endast ger några hundralappar per månad för en genomsnittlig familj, förutsatt att hela momssänkningen slår igenom på konsumentpriserna.

Undersökningen genomfördes kort efter att höstbudgeten presenterats och omfattade ett representativt urval av svenska hushåll. Den belyser det gap som ofta finns mellan politiska intentioner och medborgarnas uppfattning om hur politiska beslut påverkar deras vardag.

I ett bredare perspektiv speglar resultaten också den ekonomiska osäkerhet som präglar samhället, där hushållen fortfarande är försiktiga med sina ekonomiska förväntningar trots regeringens försök att stimulera ekonomin genom skattelättnader och andra åtgärder.